Derailed (2005)
Fatalt felval hotar familjelyckan...igen
Håfström i Hollywood...hur ska det sluta? Det börjar i varje fall med en film som först antar formen av ett familjedrama (med komplikationer) för att sedan skamlöst slå över i fullblodig film noir med "Fatal Attraction"-ska dimensioner (och ännu fler komplikationer). Det är verkligen ingen särskilt märkvärdig historia, men på något sätt ändå rustikt hantverk. Soppa kokad på en ni-vet-vad, kanske, men spetsad med torr nerskruvad galghumor för att inte tala om blodplasman från de avgörande uppgörelserna.
Om storyn är, lindrigt uttryckt, svår att acceptera enligt alla verklighetsanknutna mått efter halvtid, så låtsas åtminstone inte skådespelarna inte om det utan ångar på. Som i någon svartvit rövarhistoria, regisserad av någon europeisk immigrant i H-wood cirka 1947. Det är kanske i det släktledet Håfström känner sig hemma, snarare än i samma skola som, säg, Lasse Hallström.
Hårdsmält och hämndlystet blir det efter en presentation där familjeförsörjaren Charles (Clive Owen) lever i ett äktenskap som glöden gått ur. Makarnas återstående gemensamma band verkar bestå i bekymren för dotterns diabetes, som är av den gravare sorten och akut hotar hennes hälsotillstånd. På tåget en morgon möter Charles den vältaliga och välsvarvade Lucinda (Jennifer Aniston) som även intresserar sig för honom och berättar om liknande erfarenheter av hemlivet. På tåget kan det mesta hända. Fråga bara Cary Grant eller annan valfri Hitchcock-medarbetare (i den mån de fortfarande finns i livet och kan svara. Annars räcker det med att se exempelvis "I sista minuten" eller "Främlingar på tåg" eller "En dam försvinner" eller...).
Charles lockas till ett litet hopp över skaklarna men tar in på fel hotell och drabbas av en obehaglig överraskning. Ett mindre glamouröst härbärge visar sig välkomna mindre hänsynsfulla gäster och utpressning följer. Livsviktiga besparingar kan behöva länsas och Charles är ingen hårdkokt privatspanare som vet hur man handskas med 'lowlives'. Hans arbetsplats är ett av de där företagen som lämpar sig för filmer där de bara utgör en bakgrund utan att behöva nagelfaras närmare. Det viktiga är att de visar var inkomsterna kommer ifrån. Dock finns det just här en före detta fängelsekund som allt-i-allo, en man vars kunskaper kan komma till användning.
Anistons roll är påfallande snävt skuren, men hon får blicka med sina oskyldiga rådjursögon och utstå en del plågsamma prövningar. I en en annan mindre, men betydelsefull roll, ser vi Giancarlo Esposito. Gian...vem? Jo, han har gjort ett antal detektiver eller poliser i sin karriär, som i "De misstänkta" eller TV-serien "Uppdrag mord". Och här är en till; i trenchcoat! Och hatt! Och hela paketet. Kan de klyschorna förlåtas? Ja, om man kan gamet och bär upp dem (klyschorna och kläderna). Det är faktiskt synd att att han inte fick mer spelrum.
Filmen kunde ha tagit en mängd riktningar efter den ödesdigra träffen på hotellrummet, och valde inte den mest originella, intrikata eller - säger det igen - trovärdiga. Men den väljer en variant där det krävs att den är ett eller två steg före oss (precis som personerna i den försöker överlista varandra). Den innehåller u-svängar som i Oliver Stones, just det, ”U-turn" eller den mer lågmält raffinerade ”En kvinnas list”. Och den innehåller definitivt mer av list än av insikter om livets djupare frågor. Men den är inte så överspänd att den förråder sig själv, vilket jag sett en del sorgliga exempel på tidigare. Finns det en moral i allt detta - annat än att "a man's gotta do what a man's gotta do"? Tveksamt.
”The morning it all began, began like any other morning..." Så börjar det. Och hur det slutar håller jag givetvis tyst om. Titeln inbjuder till kommentarer som "urspårad" och det kanske "Derailed" är. Men av någon anledning gillar jag den ändå. Det är väl min mörka sida som talar.
© Johan Lindahl
2006-03-24
Originaltitel: Derailed
USA, 2005
Regi: Mikael Håfström
Med: Jennifer Aniston, Clive Owen, Vincent Cassel, RZA, Giancarlo Esposito mfl
Genre: Drama, Thriller
Svensk biopremiär: 2006-02-17
