Det levande slottet (2004)
Mästerligt animerat om häxor, demoner och ålderskrämpor
Unga blyga Sofie möter två påflugna soldater på vägen hem från hattaffären där hon jobbar. En främmande man med märkliga krafter räddar henne undan dem och efter en spännande flygtur har hon fötterna på jorden igen. En intressant händelse, tänker hon kanske, och tar sig tillbaka till affären, omedveten om att hon dragits in i ett äventyr hon inte riktigt bett om.
Till hattaffären anländer snart Ödeshäxan, en kuslig figur med lika många dubbelhakor som mister Creosote i "Meningen med livet" och ett minst lika bitskt humör. Ett näsvist svar senare är stackars Sofie drabbad av en förbannelse som gör henne till en gammal gumma (med ben så krumma, som det heter). Ja, sådant händer lätt i Miyazakis filmer, även de som är baserade på romaner, vilket den här är.
Sofie har det nu inte lätt. Lederna knakar, rösten knarrar, kroppen är svag. Till det komiska hör ändå hur snabbt hon finner sig i rollen. Hon resonerar illa kvickt på ett mer "gummigt" sätt än förut. Likt Chihiru i "Spirited Away" träder hon inspirerande och imponerande snabbt till handling, åtminstone i viss mån. Hon lämnar stan. Och likt Chihiru kommer hon snart ägna mycket av sin tid åt att städa.
Ute i ödebygden träffar hon raskt nya vänner; en fågelskrämma, en gnällig elddemon, ett mobilt slott, en liten springpojke och en ung, egensinnig och ganska fåfäng trollkarl - givetvis samme trollkarl som hon mött förut.
Härifrån är det nästan meningslöst att orda mer om handlingen. Med sina tvära kast och sin oförutsägbarhet är storyn sådär skönt drömlik som man väntar sig. Två riken i krig, förtrollningar åt alla håll och kanter, en hostande hund... det är några av ingredienserna. Under hela filmen flyter Sofie mellan olika stadier av ålderdom, till synes beroende på hennes känslotillstånd. Hon är för övrigt inte den ende som snabbt får finna sig i att hastigt bli äldre.
Själva slottet ruvar på fler hemligheter än att det kan gå omkring. Dess ytterdörr kan öppnas mot många platser, vilket ger Miyazakis animatörer ypperliga tillfällen att måla upp härliga landskap.
Var det hela utspelar sig är inte så lätt att placera rent geografiskt. Kanske är det meningen, så att antikrigstemat ska kännas extra universellt. Det ser föga japanskt ut i alla fall, till den grad att originalversionens röster nästan känns malplacerade - oväntat nog. Flygande maskiner, demoner och gammalmodiga tåg är alla lika hemmastadda. Allt kan hända, i ovanligt hög grad. Det är konkurrenslöst snyggt när det inte är poetiskt vackert. Det är svårbeskrivlig konst och mysig underhållning på samma gång. Det är Miyazaki. Det inkluderar även ljudarbetet. Ingenstans i filmens värld är vind lika magisk i både ljud och bild som i hans filmer, för att hylla ett litet exempel.
Finns det inget att invända? Jo, lite kanske. För tillsammans med galenskapen finns här aspirationer på en slags logik som jag inte riktigt kommer överens med. Ibland går det också väl hastigt, och till min paffhet finns det mot slutet drag av tillrättalagdhet. När det precis samtidigt är en ganska hård kamp att hänga med i svängarna och symbolik och magi kräver ens fulla tolkningsförmåga, så finns risken att man ramlar ur filmmagin en smula. Det hände i alla fall mig.
Du kan mer än du tror, är budskapet i Miyazakis flesta filmer. Jag tycker det går hem snäppet bättre i både "Kiki's Delivery Service" och "Spirited Away". Eller kanske är det helt enkelt så att filmen, trots den fantasi som trängs här, inte serverar så mycket nytt som man väntat sig. Är det avsiktligt, som en slags best-of, eller tecken på en viss fantasimässig trötthet - därav temat om ålderdom?
Ynka, futtiga fyra russin får "Det levande slottet" nöja sig med. Det betyder förstås inte att du inte ska se den, för det ska du.
Även en "svagare" Miyazaki-film har fler ögonblick av sann magi än 95 procent av alla andra filmer på repertoaren tillsammans. Det är statistiskt bevisat.
© Anders Lindahl
2005-10-17
Originaltitel: Hauru no ugoku shiro
Japan, 2004
Regi: Hayao Miyazaki
Med: Japanska röster: Chieko Baisho, Takuya Kimura, Akihiro Miwa, m fl
Svenska röster: Vanna Rosenberg, Kim Salocki, Johan Ulveson, Siw Malmkvist, Pernilla August m fl
Genre: Animation, Fantasy, Romantik, Sci-fi
Svensk biopremiär: 2005-10-21
Teman: Studio Ghibli
Ingår i följande teman
