Dead Meat (2004)
En mördarkossa gör ingen sommar
Det är gott om zombies just nu. George A. Romero har kommit med den fjärde (och avslutande?) delen av sin "Dead"-serie och i samma veva släpps något så ovanligt som en irländsk zombierulle i våra trakter. Det kanske är så att filmer om att äta varandra hör sommaren till, vad vet jag.
När man matar kossor med deras döda ko-kompisar är det som upplagt för att saker ska gå snett. Galna kosjukan var ett faktum för några år sedan. I "Dead Meat" har denna sjukdom muterats och de stackars kossorna blir nu inte bara galna utan även mordiska. När kossorna anfaller och dödar en bonde återuppstår han, av någon outgrundlig anledning, från de döda och börjar, precis som zombies plägar göra, anfalla andra människor för att på så sätt skapa fler zombies. Helt logiskt, eller hur? Det är nog inte för inte som Romero har valt att inte förklara varifrån hans odöda kommer.
Mitt i denna zombiehärd hamnar stadsborna Helena och Malcolm. Den senare kör under en stunds ouppmärksamhet bakom ratten över en bonde, men verkar mer bekymrad över hur det det gick med hans risiga Saab. Han får dock sina bananer varma när den döde bonden reser sig upp och biter halsen av honom. Sedan är den vilda flykten i full gång för den stackars Helena. Inte för att hon verkar så bekymrad för det, men det beror nog mindre på något heroiskt karaktärsdrag hos Helena och mer på bristfällig skådespelartalang hos Marian Araujo.
"Dead Meat" är, förmodar och hoppas jag, producerad med en väldigt begränsad budget och teamet bakom den verkar ha haft mer kul än talang. Detta är regissören Conor McMahons långfilmsdebut och det märks. Han vill gärna testa sig fram och leker våldsamt med extrema bildvinklar eller låter kameran dröja vid någon detalj i bilden, men han tycks inte ha någon poäng med detta förutom att han tyckte det såg snyggt ut i sökaren just då.
McMahon har även skrivit filmens manus, så jag tänker även klanka ner på honom för bristen på handling och framåtrörelse i filmen. Den går mest ut på att Helena och hennes nya kompis Des kommer till en plats, hugger huvudet av några zombies och sedan måste fly igen. Något annat händer egentligen inte i filmen och det räcker som alla förstår inte för att skapa en bra film, hur många mordiska kossor man än sätter in i den.
McMahon har naturligtvis också lånat ett och annat från hans mer framgångsrika föregångare i genren, men kanske då mer från Peter Jacksons tidiga verk än från Romero. Han lyckas däremot inte få med Jacksons absurdistiska, far far over the top, humor från till exempel "Bad Taste" och McMahon har inget direkt nytt att komma med förutom den rätt svårförståeliga iriskan. Och, förstås, ett dammsugarmunstycke applicerat på ett öga och följderna därav.
"Dead Meat" har inte mycket att komma med. Den är inkonsekvent och ogenomtänkt utförd, de "levande" skådespelarna är mindre uttrycksfulla än de levande döda och manuset verkar ha skrivits på plats under inspelningen. Redan tidigt får filmen en släng av BSE och faller platt till marken i kramper innan den slutligen självdör.
© Andreas Hallgren
2005-08-21
Originaltitel: Dead Meat
Irland, 2004
Regi: Conor McMahon
Med: Marian Araujo, Anthony Litton, David Mallard m fl
Genre: Action, Komedi, Skräck
Svensk biopremiär: 2005-07-29
Teman: Djur som bråkar Zombies
Ingår i följande teman
