Collateral Damage (2001)
Arnold kan bättre
En genre har dött. Åtminstone inom överskådlig framtid. "Collateral Damage" tillhör redan en svunnen tid och känns på något sätt redan gammal när man ser den. Faktum är dock att filmen skulle upplevts som gammal oavsett om terroristattacken i New York den 11:e september inträffat eller inte. Det vilar en mossighet över filmen som definitivt inte talar för filmens fördel och inte heller för Arnold Schwarzeneggers karriär.
Arnold spelar en brandman, vars fru och son sprängs sönder i en terroristattack utförd av gerillan i Colombia, personifierad av "El Lobo", en härjad kille som påminner enormt mycket om terroristen i "True Lies". Arnold sörjer och bestämmer sig för att bege sig ner till Colombia för att infiltrera gerillan och hämnas. Låter det dumt? Det är ganska dumt men det finns ändå ljusglimtar som då och då påminner en om att en riktig människa, istället för en kopieringsmaskin, skrivit manuset. Bland annat får vi uppleva en kul twist på slutet som faktiskt överraskar genom att bryta av den strida klysch-ström som oavbrutet flödar över den stackars biopubliken.
Annars är faktiskt den enda överraskningen att Arnolds skådespeleri börjar ta sig. Inte en enda gång fick jag skrattanfall på grund av corny one-liners eller extrema miner eller felbetonad hemsk accent. Dessutom märks det alltför väl att Arnold börjar bli lite gammal, rynkorna i ansiktet syns mer och mer för varje film och musklerna som på 80-talet imponerade på en världsomspännande publik är idag en aning slappa och hängiga. Jag antar att det således inte är en slump att vi nu för tiden sällan ser Arnie utan tröja och faktum är att jag tror att det gör honom en aning mer trovärdig.
Jag drar gärna paralleller till tidigare Arnold-filmer när jag ser "Collateral Damage", som till exempel "Commando" och till viss mån tidigare nämnda "True Lies". Problemet är bara att "Collateral Damage" inte har något humoristisk inslag överhuvudtaget och på något sätt förväntar jag mig någon form av glimt i ögat av en Arnold-film. Den totala avsaknaden av självinsikt, kombinerat med filmens daterade och simplifierade handling gör att regissören Andrew Davis - som ändå gjorde den klart godkända "Jagad" med Harrison Ford 1993 - får problem att få något flyt i narrativet. De detaljer som lagts in för att få till någon form av äkthet i filmen faller platt till marken. Däribland det numera obligatoriska brandtalet som dagens terrorister måste hålla för att vi som publik ska förstå hur mångfacetterade de är, är i den här filmen över på tre sekunder och lyder: "You see a peasant with a gun, you change the channel. But you never ask why a peasant needs a gun.". Nästan en rak kopia av en replik i "Black Hawk Down" som syftar på precis samma sak. Kan det klassas som vågad samhällskritik? Knappast.
Nåväl, vi som hoppats på en storstilad comeback från Arnold som på senare år serverat oss idel floppar - "End of Days" samt "Sjätte Dagen" - får nog dessvärre vänta lite till. Det ska dock inte förnekas att det ändå finns visst underhållningsvärde i "Collateral Damage" även om det blir svårare och svårare att hitta detta värde för varje Arnold-film som kommer. Skippa biobesöket och spar den till en regnig höstkväll framför tv:n.
© Johan Hultgren
2002-07-17
Originaltitel: Collateral Damage
USA, 2001
Regi: Andrew Davis
Med: Arnold Schwarzenegger
Genre: Action
Svensk biopremiär: 2002-06-14
