Boogeyman (2005)
Kunde ha varit en bättre film
Om du vill se lite inte alltför otäck skräck på bio så rekommenderar jag att du går och ser "Boogeyman", men efter en knapp timme inser att du glömde kaffebryggaren på där hemma och lämnar biografen. Då har du följt en hyfsat spooky rulle som kan ses på minst två sätt. Om du som liten delade huvudpersonens klassiska rädsla för monster under sängen eller i garderoben kanske du till och med ser en riktigt otäck film.
Efter kanske två tredjedelar händer dock det oundvikliga att manusförfattarna tar några beslut åt dig som bäst hade lämnats åt mer omdömesgilla personer.
Att Sam Raimi och Robert Tapert, som hängt ihop sedan "Evil Dead", gärna ser att det produceras genretydlig skräck är inget att vare sig förvånas eller beklaga sig över. Men de kunde gott slå näven i bordet ibland och kräva av regissör och manusfolk att filmerna de producerar inte raserar sig själva. "The Grudge" hade de tendenserna och i fallet "The Boogeyman" är det mer än så. Vi snackar haveri - men Raimi/Taperts enda krav verkar ha varit att deras favoritkrigarprinsessa Lucy (Xena) Lawless skulle få en roll.
När Timmy är en liten pojke tar garderobsmonstret hans farsa. En sådan händelse skulle förstås väcka sensation om den kunde bevisas, men nu är lilla Timmy enda vittnet och det ligger närmare till hands att anta att farsgubben lämnat familjen och att Timmy efterkonstruerat en annan version. Boendes i storstaden och med en manisk rädsla för skåp och garderober har han 15 år senare nått framgång och fått en tjej. En helg hos hennes snuskigt rika föräldrar avbryts av budet om att Timmys mamma avlidit. Som en slags terapi beslutar han åka ut till barndomshuset, för att sortera grejer och konfrontera ursprunget till sin rädsla. Det är väl inte något himlastormande originellt över det här, men med stämningsmättade stråkar, höstliga landskap och framför allt en lyckad tvetydighet håller filmen mig ändå intresserad. Jag tycker mig se en berättelse med plats för tolkningar.
Fram tills haveriet skulle det här kunna vara följande film:
Berättelsen om en totalt okritisk lyssnare, som suger åt sig de kusliga ting som föräldrar eller vänner berättar och med hjälp av en livlig fantasi låter dem ta över hans begreppsvärld. En berättelse om vansinne, kort och gott, och om hur offret för tvångstankarna ändå försöker leva ett normalt liv. En scen där Timmy besöker en avdelning för barnpsykologi skulle passa utmärkt in i den tolkningen. Hans möte med en ensam, liten tjej nära det gamla huset verkar också lämna rum för en film om en vuxen man med barns rädslor.
Trots en väldigt enkel grundplåt skulle filmen på det viset ha kunnat kännas ganska solid, tack vare en helt okej Barry Watson i huvudrollen och en serie ganska sköna små detaljer - exempelvis en olycksbådande fågelkrock som jag av någon anledning tyckte satt rätt fint. De typiska hoppa-till-chockerna skulle kunna vara försök att beskriva en tillvaro som är ytterst verklig för huvudpersonen, och bara för denne.
Men ganska långt in i handlingen så öppnas två dörrar (i en för övrigt rätt cool scen) och strax därefter stängs en massa dörrar abrupt. Dörrar till möjliga tolkningar. Den enda som står vidöppen leder in i vad man en trött suck snabbt inser är fel rum. Ett rum som till råga på allt delvis inretts med en bunt effekter, något som filmen inte tyckt sig behöva tidigare. Ett rum där vi ser saker som inte bör ses, inte för att de är hemska utan för att de inte är det. Ett rum som bitvis försöker vara fiffigt, medelst någon form av tids-och rumsdimensionellt mysko koppling till andra rum - vilket kanske hade varit intressant om det använts bättre eller i ett bättre sammanhang. Ett rum som verkar ha byggts av en annan snickare än den som gjorde resten av huset, vilket mycket väl kan stämma med tanke på att tre personer står som manusförfattare.
"Boogeyman" är kort och gott årets "Jeepers Creepers", vilket bör konstateras i ett lite beklagande tonfall, och kan därför inte få mer än två, ganska svaga russin. Den är verkligen inte årets sämsta film på bio, men den har förmodligen årets sämsta slut.
© Anders Lindahl
2005-04-14
Originaltitel: Boogeyman
USA, 2005
Regi: Stephen T. Kay
Med: Barry Watson, Emily Deschanel, Skye McCole Bartusiak, Lucy Lawless
Genre: Skräck
Svensk biopremiär: 2005-04-15
