Tankar om Tivo

Några ihopskramlade insikter efter ett par månaders pådyvlat tivoskap


Det har både raljerats och recenserats på interwebbarna om Comhems storsatsning. Den här lilla texten är på klassiskt russin-manér ett senkommet komplement till vad som tidigare skrivits i ämnet. Sist med det senaste, men ibland med något intressant att tillägga är ju vår inofficiella paroll numera. Enjoy!


Det fanns en tid då jag glatt hade lagt tid på att själv bygga ihop min ideala och invidualistiskt skräddarsydda lösning för att titta på och spela in TV. På samma sätt som jag testade olika Linux-distar och försökte skapa en komplett kontorsdator med open source-program allenast hade jag en gång kunnat vara en av dem som trumpetar ut hur man själv hade kunnat slänga ihop något som punkt för punkt är ballare och bättre än den paketlösning som ComHem mer eller mindre tvingat på stora delar av sin enorma kundkrets. Nu är livet proppfullt av annat och det jag söker hos teknik är i första hand att den ska göra jobbet utan att stjäla för mycket av min levnads bana med strul och installationsbesvär. Detta gäller även TV.

TV, denna fortfarande märkligt giltiga anakronism, vars underavdelning "tablå-tv" ofta används som ett skällsord för en urtida, närmast sovjetisk modell där medborgaren styrs mot fasta tider och lydigt ska konsumera vad hon matas med. Nuförtiden ska man ju själv leta fram exakt vad man vill se och skedmata sig själv med det. Saken är ju den att det där gammalmodiga fortfarande i högsta grad är normen. En förklaring stavas Rättigheter. Play/VOD-rättigheter för program är sällan så fria som man kunde önska eller tro. Program försvinner från playbiblioteken, eller så kan de inte ens spelas upp innan en viss tid har förflutit. Innehållet är kanalernas hårdvaluta och de vill gärna att man konsumerar det på deras villkor. En annan förklaring är att många gärna låter någon annan plocka ihop en TV-tablå åt dem och så får den stå och gå, sådär som TV alltid gjort. Det finns mer än lättja i detta: att bara konsumera vad man vet att man vill ha leder förstås till att mycket går en obemärkt förbi, vare sig det är något viktigt eller något underhållande trivialt vars nyckelord inte råkade matcha ens egna. Tablån är inte död, kort och gott.

Vad man söker i den här röriga världen kan alltså mycket väl vara en manick som spelar in det som visas just nu, utan att komprimera om det och tappa kvalitet, på en hårddisk med gott om plats. Något som kan nå Play-grejerna för de kanaler man pröjsar extra för och hyra en film från någon av de större leverantörerna. En box som fixar det mesta och inte driver en till vansinne.

Mot denna bakgrund gillar jag Tivo. Den gör jobbet. Det är lätt att sätta timers, spela in enstaka program, filmer och hela serier och det är (med reservation för serier) lätt att titta. Boxen är stor och varken ful eller snygg, och den är framförallt tyst. Brusande fläktar som ligger som en matta över filmupplevelsen är bland de tristaste som finns så om den generöst tilltagna storleken på lådan har gjort den luftig nog att slippa onödig kylning, så var det rätt väg att gå.

Appen till iOS är inte dum alls. Överskådlig, rätt snygg och funktionell. Kraschar vid enstaka moment, men inte de vanligaste. Inget som inte en enkel buggfix lätt kan råda bot på. Men tro inte att du kan titta på ditt inspelade material PÅ din iPhone eller iPad, ens om du är på ditt hemmanätverk. Jag tror rent krasst att detta är ett missförstånd som man har valt inte förtydliga, för många tror att det ska gå men enligt supporten har det aldrig varit aktuellt. Tyvärr. Å andra sidan är det mycket smidigare att titta igenom tablån (usch, det ordet igen: "tablååååå") eller biblioteket av inspelat material på paddan och därifrån säga åt Tivon att spela upp det på tv:n, så som avancerad fjärrkontroll betraktad är den grym. Och att kunna sätta en timerinspelning precis varsomhelstifrån via mobilen är förstås behändigt. Även i hemmet, med själva Tivo-boxen på armlängs avstånd, är appen ofta den enklaste vägen till en inspelning.

Den hajpade tipsfunktionen kan jag ha och mista. Att man spelar in några barnprogram till barnen betyder inte att man vill att hundra lösryckta barnprogram ska hamna i den svåröverskådliga och inte ens sorterbara mappen "Tivo-tips". Några intressanta historiska dokumentärer har den dock haft vettet att spela in, så okej, tack för det. Och om jag lät jädrigt seriös och pretto nu, förlåt då. Kan också nämna min uppskattning för att den spelade in "Tropic Thunder" om det gör dig gladare.

Mycket av det man kan invända mot handlar annars om så kallad metadata. Den information som boxens digitala hjärna kräver för att kunna göra sin thang finns inte alltid där, eller är inkonsekvent eller ofullständig. Om det spelas in dubbla avsnitt av en serie under två olika namn så beror det på informationen som de olika leverantörerna skickar med sina program, inte på att "boxen är dum".

Gränssnitt ser inte modernt ut, lite töntigt snarare. Det spelar mig inte så jättestor roll.

Jag är oförstående till hur de tänkt när det gäller VOD. Om man lyckas lokalisera SF Anytime eller annan leverantör (de sorteras som vanliga kanaler) så finns det sedan bara genrer och teman som hjälp för den blockbustersugne. Jag inser att en tanke med Tivo är att man egentligen ska använda sökrutan som söker på Allt, men ärligt talat: var är distributörernas annonssida? Var är samlingen av nytt och populärt som man ska lockas att se? Ur en affärsmässig synvinkel känns det här som en monumental miss.

Jag gillar inte boxens återkommande fråga om huruvida den får byta kanal för den vill spela in något annat. Eftersom den kan spela in tre kanaler parallellt (vilket är duktigt) betyder det att det redan pågår två andra inspelningar och dessa är oftast så kallade Tivo-tips. Tivo borde själv ha vett att i det här läget softa ner sin tipsiver och prioritera just det man bett om.

Jag gillar inte att serieinspelat innehåll sorteras i fallande datumordning eller att boxen inte har vett att markera det avsnitt man tittade på senast. Gör det lika lätt att titta på serierna som att spela in dem. Kolla in Netflix, se och lär.

Apropå Netflix: den inbyggda appen är seg som sirap. Den är nätt och jämnt användbar. Att den troligen relativt grafiksvaga burken har förlänats Netflix nya föredragna gränssnitt kan vara en del av förklaringen. Hur som helst föredrar jag PS3:ans kvicka respons, trots den manickens störande fläktbrus. Då slipper man i alla fall undra ifall tiden har stannat när man försöker leta fram ett avsnitt.

Jag gillar slutligen inte att knappen "Exit/TV" är programmerad till att ofta göra något helt ologiskt, såsom att inte bara lämna den meny som är framme utan också byta kanal. Ibland.

Ungefär så ligger landet. Det finns mycket att förbättra men Tivo gör oftast vad den ska. Och den brusar inte.

© Anders Lindahl
2014-03-02



Fantastisk faktaruta
Tivo är namnet på en gammal amerikansk pryl som blev lite banbrytande i digital TV-inspelning. Den här prylen är inte samma gamla pryl. Om nu någon trodde det.

Den här varianten, ungefärligen vad som tidigare introducerats i England, lanserades för den stora allmänheten av Comhem i slutet av 2013 under sloganen "Inte mer TV. Mer bra tv".

Slut på den fantastiska faktarutan.






     

Dela |