Dumbo (1941)
Alienation och aviation
Uppmärksam läsare vet att jag i ett svagt ögonblick redan utnämnt min favvo-Disney, nämligen "Aladdin". Därmed inte nödvändigtvis sagt att det är Disneystudions bästa. Faktum är att just det inte helt oviktiga epitetet bör appliceras på "Dumbo".
Producerad med Disney-mått mätt snabbt och effektivt, ganska lekfull i sin animation och ännu kortare än företrädarna, är den också deras säkraste, charmigaste och storymässigt elegantaste. På vissa sätt påminner den lite om bröderna Coens "Barton Fink", en mästerlig 'mellanfilm'. Den är också en av deras mest jordnära, flygtemat till trots. Här finns ingen magisk fe som räddar dagen eller häxa som försöker förstöra den, förtrollade prinsar eller prinsessor eller ens någon egentlig ondska - bara fördomar och tanklöshet. Vilket kan vara nog så illa.
Den lilla elefantungen som sent om sider levereras av storken till den förväntansfulla mamman visar sig nämligen ha väldigt stora öron. Det i sig är mer än elefantkollegorna på cirkusen kan tolerera, besatta som de är av föreställningen om deras släktes värdighet. Ett raseriutbrott från mamman gör ensamheten värre när hon hamnar i isoleringscell och 'Dumbo', som de elakt och fantasilöst kallar honom, blir helt alienerad. Turligt nog huserar en mus med sunda värderingar, imponerande oratorsegenskaper och ett obändigt gott humör på cirkusen och de tu blir de såtaste vänner.
De skvallrande elefanttanterna väcker dock motvillig respekt när de ska iscensätta vad som är tänkt att bli Dumbos paradnummer, där han ska hoppa upp på toppen av en pyramid av 'hårdhudingar'. Balanssinne och styrka har de i samma utsträckning som småsinthet, vilket är mer än vad man säga om minstingen. Efter fiaskot väntar en förnedrande tid i clownernas trupp, men nog måste det finnas en god användning för hans öron. Påminner de inte lite om... vingar?
Ja, det går väl knappast att spoila filmen och isåfall har redan Blu-ray-boxens baksidestext hunnit före. Vad man lätt glömmer är dock att hans karriär som flygare inträffar väldigt sent i filmen. Innan dess infaller en parad av härligt animerade och ofta charmiga scener, mitt ibland de nästan Edward Scissorhands-upprörande exemplen på utanförskap. De två polarnas ofrivilliga fylla mynnar exempelvis ut i en hallucinatorisk sekvens som börjar med rosa elefanter och fortsätter i rena LSD-trippen, en synnerligen snyggt tecknad sådan. Filmen är så effektivt berättad att man hinner lägga in en massa annat 'onödigt' skojigt eller rörande under dess dryga timme.
Disney's bästa är det alltså, och det är inte så illa det. Det är också, om jag inte misstar mig, den första långfilm som denne recensents lille son haft tålamod nog att se i sin helhet. Det är riktigt stort beröm, det!
© Anders Lindahl
2010-03-21
Tack till Disney för recensionsexemplar
DVD / Blu-ray
Temat om utanförskap och elefanter som inte funnit sin rätta begåvning återfinns även i en av de gamla kortfilmerna i Blu-ray-utgåvan. Här finns en hel del annat, dock inte mer än att det ryms på samma disc, inklusive en halvtimmes making-of. "Dumbo", liksom Disneys övriga klassiker, finns för övrigt som combopack - alltså med en helt vanlig DVD-version inkluderad.Pressmaterialet förtäljer att restaureringen varit ovanligt mödosam. Det kan mycket väl stämma, men slutresultatet är en bild som känns lika kristallklar som 'gammal på rätt sätt'.
Dumbo och hans kompis
Originaltitel: Dumbo
USA, 1941
Regi: Ben Sharpsteen
Genre: Animation, Barnfilm, Äventyr
Hemmabio: 2010-03-24
Teman: Disney
Relaterade artiklar
Hazzans Hollywood: Walt Disney - del 1
Ingår i följande teman
