The Art of Love (2011)
Fungerande fransk romcom
Förälskelse får dig att höra en speciell sorts musik. En del får inte höra den förrän det är försent och livet är på väg att ta slut. Andra kanske hör den för ofta. ”The Art of Love” är både fyndig, frank, medvetet fånig i flera avseenden - och väldigt fransk. Om kärleken handlar det. Och pratas det. Mer än de faktiskt gör det de pratar om, åtminstone i bild. Resultatet är ganska spretigt men spänstigt och underhållande. Och just det, franskt...
Är det OK att låna ut sin pojkvän till en ensamstående väninna? Kan det inte betraktas ungefär som att betala skatt, en ”redistribution of wealth”? Och är det sant att avsaknad av syn- och hörselintryck ökar attraktionen mellan män och kvinnor? Det är några intrikata frågor som diskuteras, liksom hur man tolkar sina egna motstridiga känslor när man inte är säker på vad som krävs för en äkta förälskelse. Alla krånglar till det för sig i den här mestadels finstilta farsen. Alla grubblar. Relationerna går inte på räls och de flesta letar efter något de inte har, om de inte bestämt sig för att inte tror sig kunna få det de verkligen söker efter. Fast de fortsätter söka ändå...
En medelålders kvinna tror sig exempelvis inte kunna vara sin man trogen på grund av okontrollerbar lust att agera utifrån sina spontana känslor för alla andra män hon möter, i stort sett överallt. Måste hon lämna maken som hon trots allt älskar, eller finns det någon annan poetiskt inspirerad lösning på problemet? En annan något yngre kvinna är i ett fast förhållande utan synlig erotisk attraktion från partnerns sida (vilket man kan undra över) men hon kan absolut inte tänka sig att vara otrogen. Även om en manlig vän bekänner att han är djupt attraherad av henne. Hon smider en plan för att pröva hur stark den där dragningskraften är, med hjälp av en väninna och den tidigare nämnda teorin kring selektiv sensorisk deprivation. Konsekvenserna blir både förväntade och inte alls; experimentet börjar leva sitt eget liv. Två grannar är båda singlar och dras till varandra men kommunikationen dem emellan stöter ständigt på motsägelser. Framförallt är kvinnan i nästan-förhållandet full av impulser som krockar med varandra och skiftande idealbilder som inte går i varandras ledband.
Allt som allt kan vi kalla det för en mer lågmäld ”Love Actually” i lite mindre format, där episoder och enstaka anekdoter varvas med återkommande förvecklingar som rör sig mot olika upplösningar, vissa mer klara och koncisa än andra. Som i livet självt? Regissören bakom ”The Art of Love” har visserligen valt en lättsam linje med betoning på det komiska i mänskliga tillkortakommanden och inneboende motsägelser, men lyckas också med det synliga uppsåtet och har åstadkommit en charmfull, väl fungerande form av filmterapi. Fransk filmterapi.
© Johan Lindahl
2012-02-02
Originaltitel: L'art d'aimer
Frankrike, 2011
Regi: Emmanuel Mouret
Med: Emmanuel Mouret, Pascale Arbillot, Ariane Ascaride, Frédérique Bel, François Cluzet, Julie Depardieu, Judith Godrèche, Élodie Navarre, Gaspard Ulliel
Genre: Drama, Komedi, Romantik
Teman: GIFF2012
Ingår i följande teman
