Monsters (2010)

Mexikansk odyssé i melankolisk monsterfilm

Hur många kommer att förvänta sig något helt annat än de får av den här filmen? Utomjordingar utlovas, NASA nämns i omslagstexten och så har vi titeln i sig, ”Monsters”. Kan det bli tydligare? Någon jämför dessutom med ”District 9” på samma svenska omslag. Riktigt så actionladdat är inte det här, snarare genomgående subtilt och smygande med några mindre utbrott av våldsamheter och medföljande volymhöjningar. Det här har överhuvudtaget karaktären av en sleeper hit, med en ryktad budget i nivå med vad normalsvenska familjer kan lägga ut på en köksrenovering. Eller, en mer trovärdig uppgift från engelska Sight & Sound anger knappt en halv miljon pund, vilket i Sverige kanske trots allt skulle räcka till ett radhus på... Solsidan eller något. Regissören Gareth Edwards sägs ha sinne för CGI och dess möjligheter att skapa större illusioner än som hade varit möjligt för samma summor bara för något årtionde sedan, men han gör sig inte beroende av digital teknik hela vägen. Långt ifrån.

Fotografen Andrew är på uppdrag i centralamerika när han motvilligt åtar sig att hjälpa chefens dotter tillbaka till fäderneslandet, som anses vara något säkrare mark. Så brukar väl nordamerikaner alltid resonera, men nu är förutsättningarna också att utomjordiska livsformer har etablerat sig i regionen och orsakat flera avspärrningar kring så kallade ”infekterade zoner” som bland annat täcker in ett ansenligt parti av Mexiko. Andrew är egentligen på jakt efter bästa möjliga bilder på dramatik och gärna en och annan gigantisk illegal invandrare i kamp med amerikansk militär, men han har inte så mycket att välja på den här gången. Vad Sam, chefsdottern, sysslar med söder om floderna är inte helt klarlagt, men det doftar en smula idealism om henne. Dessutom talar hon mer spanska än Andrew, vilket är användbart när de ska ta sig fram. För det blir inte oväntat mer komplicerat än det var tänkt. De hoppar på ett tåg, men hoppar av det också för lite sightseeing eller motivjakt från fotografens sida. I förbifarten hinner Sam förebrå honom för att han till synes lever på att dokumentera elände, medan han kontrar med att det är hennes far som betalar honom för att prioritera ond bråd död framför harmoni och glada barn.

En del avvägar från huvudleden, ovälkomna prissättningar, improvisationer och missöden senare reser de med flodbåt och apostlahästar genom just den så kallat infekterade zonen som ska leda fram till amerikanska gränsen. Väl där väntar tydligen även en bastant mur som byggts för att hålla de interplanetära gästerna utanför. Men det får bli ett senare problem att lösa. Var dag har nog av sin egen plåga i den här berättelsen som först liknar en roadmovie med socialrealistiskt anslag och möten med människor i miljöer bortom glamour och societetsliv. Men det kommer att bli mer bokstavligt monstermötande också, och de är ganska imponerande varelser med långa tentakler och skrämmande uppenbarelser. Men är de verkligen så farliga, hotfulla och illvilliga som regeringarna i regionen utger dem för att vara? Det är den underliggande frågan i filmen, som även ger möjligheter att associera till emigrationspolitik, xenofobi och en hel del annat.

”Monsters” är som sagt en långsammare, mer melankolisk och svävande historia än jag tror de flesta föreställer sig med utgångspunkt från premissen. Den ställer fler frågor än levererar svar. Är det en riktigt stor film, värd all uppmärksamhet den fått som lågbudgetrysare med ambitioner utöver det vanliga? Eller ”bara” en bra genrefilm med vissa begränsningar på grund av sina ekonomiskt stramare tyglar? Är inte helt säker än... Den kanske kräver ett par återbesök i olika sinnesstämningar för att verkligen värdera dess kvaliteter. Men Edwards har definitivt hittat ett eget 'språk' och tilltal som vittnar om en förhoppningsvis ljus framtid i registolen, med eller utan mer tilltagna budgetar att leka med.

© Johan Lindahl
2011-08-17

---

DVD / Blu-ray

- Vi gör egentligen ingen film. Bara en dokumentär om en film som aldrig blev av...
Gareth Edwards med anhang skämtar till det i början av den timslånga bakom-filmen, där de bland annat betonar hur liten besättning som krävdes när de reste runt i fem länder, främst i centralamerika och inte minst i Mexiko när de spelade in ”Monsters”. Edwards ville ha kemi mellan huvudrollsinnehavarna och efterlyste ett 'riktigt par' som han till slut hittade. I övrigt är det nästan bara icke-skådespelare som syns i smårollerna, för att få en mer realistisk känsla (coh förmodligen spara en del pengar). Gula självlysande västar är dessutom en fördel när man ”gerilla-filmar”; folk tror att du har tillstånd att vara överallt och filma.

Edwards vittnar vidare i ett annat inslag om hur han halkade in på specialeffektsmakeri, sysslat med det några år och hur han använt det i den här filmen.
- Låt oss göra ”Närkontakt av tredje graden” på lågbudget, för nu har vi tekniken att göra det.
Det var målsättningen, enligt klipparen Colin Goudie.
I en bifogad radiointervju pratar Edwards per telefon om vad han gillar och inte gillar med filmbranschen. Mycket tid går åt till att prata och inte tillräckligt till att verkligen göra film, tycker Edwards. Filmen kan även ses med kommentarer av honom, Able och McNairy. De rekommenderar tågresor i Mexiko och att spela in under ”de dödas dag” i samma land. Arbetstiteln var för övrigt ”Far From Home” men ingen verkade riktigt entusiastisk över det namnet som alltså byttes ut.

---

Originaltitel: Monsters
Storbritannien, 2010
Regi: Gareth Edwards
Med: Whitney Able, Scoot McNairy m fl

Genre: Sci-fi, Thriller
Hemmabio: 2011-05-11

Sök