För att veta svaret måste du veta frågan. Vem är den utvalde? Det finns saker som påminner lite om "Lost" när man följer denna enligt vissa omslagscitat utomordentligt smarta thriller. Att nästan hela alltet utspelar sig i ett enda rum och har en märkbart begränsad budget är en sak som definitivt inte påminner om "Lost".
Åtta personer försöker få jobbet som assistent i ett företag vars makt vi tidigt blir upplysta om via antydningar. De vet inte så mycket i övrigt, en del ännu mindre än andra. Utanför verkar en pandemi pågå, som säkert inte är helt oviktig för handlingen. När en stram person sammanfattat reglerna och lämnat dem i rummet med en beväpnad vakt, stirrandes på sina papper, tror man nästan att alla utom en måste dö för att beslutet ska kunna fattas. Så illa är det inte. Ganska intressant är det, faktiskt, när de väl vågar kommunicera och deras personligheter kommer till nytta eller på kant med varandras.
Den löpande frågan är alltså hur man ska ta reda på frågan, och det är väl rimligt att anta att den står på papprena framför dem, även om den inte syns? De testar allt! Och sedan börjar de alltmer käbbla inbördes och avslöja lite mer om sig själva, eller tvinga fram mer info om varandra.
Det är en 'sådan där' film, en konceptfilm som utspelar sig i ganska händelserik väntan på ett överraskande avslöjande, men en jämförelsevis ovåldsam sådan. Den blir allt brutalare allt eftersom, men behåller en relativ behärskning hela vägen. Den avhåller sig också ifrån total cynism, vilket jag själv är ganska belåten över. Det finns plats för kluriga filmer som inte frossar i svartsyn också. En klokare webbrecensent än jag noterade att rädslan som driver dem här inte är rädslan för döden utan för att misslyckas.
Den begränsade miljön åsido ser det inte billigt ut. Det är stilsäkert och stabilt, med eleganta åkningar i början. Trots realtidsberättandet har den väldigt lite gemensamt med av mig nyss sedda "The Silent House".
Problemen är andra, varav det största är att filmen inte är riktigt så smart som den tror att den är och inte känns hundraprocentigt övertygande. Om man köper de dramatiska vändningarna mot slutet och vad de innebär i förlängningen är väl upp till var och en. Andra problem omnämns i spoilern.
Det är dock onekligen 'en sådan där' film på det sättet att man vill snacka om den efteråt, vilket förstås ger ett extravärde. Summa summarum är jag beredd att sätta betyget godkänt / bra på "Exam". En svag trea.
Knappt halvvägs in i filmen präntade jag ned min teori om slutet på en lapp som jag vände och upp ner, och triumferande tänkte vända rätt när sanningen uppdagats. Som Jim Carrey säger i "Dum och dummare", när han läser namnet Samsonite på väskan: 'I was way off'. Men det kan väl ändå betraktas som en spoiler via uteslutning, så jag nämner det här istället:
"Alla som lämnar rummet vinner".
Så var det alltså inte. Det slut vi istället bjuds har klara ekon av första "Saw"-filmens största twist. Just den twisten var inte det sämsta med "Saw", så det är väl okej. Däremot kan man undra över företagsrepresentantens förklaring till varför de behöver den perfekta assistenten, typ 'miljontals människor kommer vilja ha vår livsräddande produkt och vi kommer inte kunna tillverka den snabbt nog. Det kommer bli många svåra beslut att fatta...'
Jaså? Här är ett lätt beslut: släpp patentet för fan! Det är ju en pandemi, idioter...
Man kan undra varför personerna bakom en lågbudgetproduktion inte har vett att leverera riktiga pressbilder...
Originaltitel: Exam Storbritannien, 2009 Regi: Stuart Hazeldine Med: Adar Beck, Gemma Chan, Nathalie Cox, Jimi Mistry, m.fl.