Toy Story 2 (1999)
"Turn into the spin, Barbie!"
I första filmen, tillika den första 3D-renderade långfilmen någonsin, skakades leksakernas lilla värld om av interna konflikter när rymdhjälten Buzz Lightyear inträdde i Andys rum. Efter finalen så svetsades dock alla samman till en ännu starkare gemenskap än förut och det är en kärvänlig skara som nu väntar på att Woody ska följa med Andy på cowboy-läger.
Det går dock inte riktigt som någon tänkt sig. En trasig arm förpassar Woody till Hyllan, där han träffar en avfärdad pingvindocka utan pipljud och får tillfälle att reflektera över leksakens lott. Förr eller senare kommer han bli övergiven, börjar han på allvar inse. Problematiken förstärks när han rövas bort av den girige leksaksförsäljaren Al och på kuppen blir upplyst om sin bakgrund av två figurer från samma gamla TV-serie. Han är tydligen en riktig raritet. Vad är rätt? Att invänta sitt öde eller ta chansen som pådyvlats honom till en helt annan, och mer "evig", tillvaro?
Jodå, det finns en del allvar här - bland annat i cowboydockan Jessies vemodiga tillbakablick och en ganska kuslig mardröm i början av filmen. Men framförallt är det ett händelsespäckat äventyr (till), kryddat med inspirerad humor. Buzz blir tillfälligtvis ledare för leksakerna när en impromptu räddningspatrull ger sig in storstaden för att frita Woody, något han inte är helt säker på att han vill. En gigantisk leksaksaffär är förstås en lekplats för manusförfattarna och de slarvar inte bort möjligheterna som bjuds – till bland annat festande Barbie-dockor, oräkneliga Buzz-kopior och inte minst dennes nemesis Zurg. De etablerade leksakerna är nästan ännu roligare än i förra vändan, med barnsligt festliga skämt om dinosaurien Rex korta armar ("I can't look. Could somebody please cover my eyes?") och överraskande kunskaper från spargrisen Hamm.
Men den åldrade leksakslagaren (ingen mindre än den schackspelande Geri som presenterades två år tidigare i kortfilmen "Geri's Game") är minst lika minnesvärd och scenen där Woody blir återställd till sin forna glans i skickliga gamla händer är rentav filmkonst.
En flygplats får stå skådeplats för den sedvanligt händelserika finalen, och "Toy Story 2" är summa summarum långt ifrån någon trött, pliktskyldig sequel. Nya röster som Joan Cusack och Kelsey Grammer är grädde på moset.
Om det är något som fattas i Pixars hittills enda uppföljare, så är det inte idérikedomen. Kanske blir det ett metaskämt för mycket, men de flesta är riktigt festliga.
"I may not be a smart dog, but I know what roadkill is."
Dessutom är 'missarna' i eftertexterna till och med roligare än 'riktiga missar' brukar vara i eftertexterna.
© Anders Lindahl
2010-04-08
Tack till Disney för recensionsexemplar
DVD / Blu-ray
Blu-rayutgåvan (2010-04-14) följer formen från första "Toy Story", med DVD-bonusmaterialet vid sidan av en del nyproducerat material. Inga längre dokumentärer, men bland annat en fin hyllning till en bortgången Pixar-medarbetare.Extra nämnvärd är annars deras tredimensionella zoetrop (tydligen inspirerad av Studio Ghiblis dito). Häftigt, även på skärmen. Nästan så man vill åka en långresa för att se den i verkligheten.
Originaltitel: Toy Story 2
USA, 1999
Regi: John Lasseter Ash Brannon Lee Unkrich
Med: Engelska röster: Tom Hanks, Tim Allen, Joan Cusack, Kelsey Grammer, Don Rickles, Jim Varney, m.fl.
Genre: Animation, Komedi, Äventyr
Hemmabio: 2010-04-07
Teman: Pixar
Relaterat: Toy Story (1995) Toy Story 3 (2010)
Ingår i följande teman
