Trångt i kistan (2007)

Delvis dödskul

Svart, skruvad, vriden, sjuk... ja, den här typen av komedier kan beskrivas, och görs ofta, med något av de adjektiven. 'Lätt vrickad' kan väl duga, men totalt svartsynt är den inte hela vägen. Faktum är att det nästan chockerande godmodiga finalackordet innebär ett sådant avbrott från det mesta som tilldragit sig innan, att det kunde klassas som bedrägeri. Men - det är ganska trevligt och jag köper det ändå. Kanske för att jag var på rätt humör för det, men också för att den här brittiska ensemblen under befäl av en amerikan gör det så skickligt; vänder om på en femöring mellan olika stämningslägen när det krävs. Och framförallt lyckas de hela tiden leverera halsbrytande turer med sådant underdrivet, lätt anemiskt anglofilt agerandemönster att vad som helst till slut verkar möjligt.

Det börjar ganska försiktigt och bygger upp efterhand. Paniken lurar under utan, men släpps inte loss förrän situationen verkligen påkallar det. De är ju britter, bevars... Här händer allt på väg till, och framförallt under, en begravningshögtid. Klanen samlas från alla håll och kanter efter familjeöverhuvudets frånfälle. Spänningarna finns där uppenbarade. Avund, bitterhet, skuldkänslor och -beläggande (”vem var det som fick ta allt ansvar när du stack iväg över Atlanten?”). Matthew MacFadyen spelade en sådan 'smitar-roll' i ”I sanningens spår”, men är väl ungefär motsatsen den här gången och mer lik sin högdragne, hämmade men hederlige herr Darcy från "Stolthet och fördom" häromåret.

Hans karaktär Daniel har tagit ansvar för arrangemanget, men har mycket att bry sitt huvud med. Ska hans berömde bror, författaren Robert (Rupert Graves) dra sitt ekonomiska strå till stacken när han nu kommer över från New York och av alla förväntas hålla minnestalet. Även det ansvaret har Daniel tagit på sig, men tvivlar på sitt kall. Sakta börjar det mesta som kan slå fel, slå väldigt, väldigt fel. En ung nervös advokat på väg att bli ingift i denna illustra släkt får i sig en valium som inte är valium längs vägen och börjar se syner vid absolut fel tillfälle. Han spelas för övrigt av amerikanen Alan Tudyk (från ”Serenity” och ”Dodgeball”) som lyckas låta riktigt engelsk och sedan göra saker i offentliga sammanhang som engelsmän kan förlora hela sitt anseende på att göra. Men det är ju inte hans fel...

Om jag sedan tillägger att en dvärg buntas ihop och drogas ner, att en rabiat och rullstolsberoende gammal farbror måste besöka toaletten akutare än önskat och att änkan bryter ihop med jämna mellanrum utan att ens veta om en bråkdel av allt som försiggår på det för festen utvalda lantstället - så är ni ytterligare förvarnade. Vänner av Python, Rowan Atkinsons bästa bravader och ”Helt hysteriskt” göre sig gärna besvär. Det är som sagt elegant underspelat - oftast i alla fall, men ribban läggs högre och högre. När förvecklingarna börjar trotsa tyngdlagen börjar även välartade män i kostym (liksom i viss mån svala damer i svart sorgflor) att kallsvettas och tappa greppet om sociala spelregler. Det är ju i själva verket en form av katharsis som beskrivs; antagligen välgörande för de berörda och till stor del även för publiken.

Det är inte perfekt, men genererar ett par slagkraftiga scener där jag själv skrattade nästan pinsamt högt och länge. Resten är ett rutinerat flöde där en hoper karaktärsskådespelare (sådana vi sett överallt men inte lärt oss namnen på) skickligt fyller i luftrummet mellan de ledande rollfigurernas urladdningar. Sammantaget blir det kanske ingen sensation i sin viktklass, men den klassen är å andra sidan befolkad av sådana vördnadsväckande namn (se ovan och addera efter behag) att betygen borde stå de djärva bi. Trea eller fyra? Jag håller igen, men kommer förmodligen att se om ”Trångt i kistan” någon gång innan året är slut. Och så den stora existentiella frågan: vilket ger egentligen mest möjligheter - om vi ska vara ärliga - till humor på film; bröllop eller begravningar? Nej, det finns inget facit längst ner på sidan.

© Johan Lindahl
2008-04-07

Originaltitel: Death at a Funeral
USA / Tyskland / Storbritannien / Holland, 2007
Regi: Frank Oz
Med: Matthew Macfadyen, Rupert Graves, Keeley Hawes, Daisy Donovan, Alan Tudyk, Andy Nyman, Peter Dinklage, Kris Marshall, m fl

Genre: Komedi

Sök