The Night Before (2015)
Ojämn julkomedi med viss värme
Åren går men julen består. Och vänskapen. Tre tomtar, ursäkta, kompisar från ungdomsåren har skapat en samhörighetskänsla liknande familjeband och tillbringar av tradition julnatten tillsammans. Men nu har deras liv tagit olika vägar och det kanske inte blir mer än en sista hämningslös
Holy Night innan trion sprängs. En ska bli far. En har sent omsider fått sitt idrottsliga genombrott. Den tredje verkar ha lite svårare att få styrning på sitt liv och kanske är den som är mest angelägen att den här sista svängomen med gänget verkligen ska bli något utöver det vanliga.
Voilá! Här är den ultimata korsningen mellan
buddy movie eller kanske tydligare specificerat kompiskomedi - och julsaga. Det känns också som om ett kompisgäng har gjort filmen ihop. Seth Rogen är inblandad. Av detta kommer det kanske inte som en större överraskning att en del rökbara gräsvarianter, psykedeliska svampar och andra sinnespåverkande substanser har en framskjuten plats i handlingen. Och det hade kanske inte varit en nackdel att röka på en smula själv för att få maximal utdelning. Jag bara spekulerar. Möjligen hade de roligast själva när de gjorde filmen, som bjuder på ett antal inspirerade ögonblick utspridda över en lite väl utdragen orgie i missöden, missförstånd och hutlösa humörsvängningar under ett antal timmar i storstadsnatten.
Det är inte svårt att gilla tanken bakom filmen, eller spontant skratta åt flera av de urspårade infall som kantar vägen mot målet, ett mål som ändå till slut kommer att handla om att ta mer ansvar för sitt eget liv. Just den här urspårigheten som präglar mycket av Seth Rogen och hans återkommande samarbetspartners
oeuvre fungerar stundtals, men resan blir ändå ganska lång. Ibland snurrar ekipaget bara runt på en fläck i väntan på att något vettigt ska hända och fortsätta driva handlingen framåt.
En form av julsaga alltså. Men i så fall en av de barnförbjudnaste i sitt slag jag har stött på, främst med utgångspunkt från alla - flitigt - förekommande drogreferenser och sexuella anspelningar. Våldet är mer sparsamt, ska sägas. Men en eller annan aggressiv tomte eller utkastare dyker upp. Huvudproblemet ligger väl i svårigheten att begränsa sig och veta när det är nog, när en typ av skämt har dragits ett varv för mycket. Nu lever filmen mycket på att vi gärna vill sympatisera med de här vilsna herrarna på grund av vad de gjort i andra filmer. Och på grund av väl valda medspelare som Lizzy Caplan (”The Interview”, serien ”Masters of Sex”), Mindy ”The Office” Kaling och Michael ”Boardwalk Empire” Shannon med flera. Just Shannon är kanske roligast av alla som en excentrisk marijuanadistributör med filosofiskt sinnelag.
Det blir alltså lite för mycket av allting. Halvvägs in undrar jag hur länge det egentligen ska hålla på. ”The Night Before” uppvisar en ständig feberkurva mellan skämt som träffar rätt och andra som skjuter över målet eller bara förintas i vintermörkret. Samtidigt genomsyras alltihop av något slags värme som ändå vinner i längden. Mycket är ogenomtänkt och möjligen tillkommet av av en alltför hög konsumtion av hallucinogena produkter (eller möjligen lättare stimulantia). Men de saker som fungerar gör det ändå lättare att ta sig igenom bråten. Och att efteråt känna som om tiden inte varit helt bortkastad.
Det lätt surrealistiska anslaget i olika drömliknande sekvenser och den självmedvetna hållningen överlag är andra egenskaper som gör filmen aningen slirig och svårbedömd som helhet. Men det är alltså också en julsaga som avgjort inte anstränger sig för att vara lämpad för hela familjen. I alla fall inte efter en amerikansk måttstock. Ses på egen risk. Har sina ljusa stunder men alla berörda parter har gjort bättre och mer genomarbetade saker än det här.
© Johan Lindahl2016-07-09