russin.nu - vi tycker om film
Hazzans Hollywood: Clark Gable

Kungen av Hollywood

HAN VAR ”kungen av Hollywood” under filmstadens gyllene era. Han var mannen som alla kvinnor drömde om, och de flesta männen önskade att de vore som han. Trots att det talades både om för stora öron och löständer. Hursomhelst kan Clark Gables karriär i Hollywood beskrivas som något av en askungesaga.


William Clark Gable föddes av fattiga föräldrar i Ohio, USA, den 1 februari 1901 . Modern dog redan när han var bara några månader gammal. Clark fick ut och arbeta redan som 14-åring. Först fick han slita på en gummifabrik och därefter på oljefälten i Oklahoma tillsammans med sin far. På så vis byggde han tidigt upp en atletisk kropp.

Gable började annars sin skådespelarbana som enveten beundrare av ett mindre resande teatersällskap från hemtrakten och hängde sedan med som allt-i-allo fram till dess att sällskapet löstes upp. Då hade han blivit 22 år gammal och arbetade sig målmedvetet västerut, omväxlande som timmerhuggare och som allt-i-allo på småteatrar.

I Oregon stötte han på en kvinnlig lärare i dramatik, Josephine Dillon, som så småningom tog honom med till Hollywood och hjälpte honom att få in en fot både här och där. Till en början bara som statist, förstås. Som tack gifte Gable sig med den 14 år äldre damen 1924. Hon blev hans första hustru av fem.

Gable fick sitt första filmjobb som extra och ofta uncredited dvs. inte nämnd i rollistan. Bland annat dansade han i Erich von Stroheims ”Glada Änkan” (1924). Han skötte sig så bra i sina småroller, att han fick kontrakt med MGM. Första talfilmsrollen hade han i westernfilmen ”Överfallet på guldtransporten” (The Painted Desert, 1931), där han för övrigt spelade mot William Boyd som långt senare skulle bli känd som Hopalong Cassidy. Och sin första större roll fick han samma år i ”Den farliga vägen” (The Easiest Way, också 1931). Det året spelade han också med i "Ett drama i natten" (Dance, Fools, Dance) mot ingen mindre än Joan Crawford, som redan stod några snäpp högre upp på kändislistan. Gable hade lyckats – alltmedan Josephine Dillon misslyckades med att behålla sin make. De skildes åt.

MEN TRO FÖR ALL DEL inte annat än att Gable fortfarande hade god hand med kvinnorna. Det begrep hans filmbolag också och började lansera honom som charmör, trots de stora öronen. 1931 blev som nämnts ett framgångsrikt år för Gable, som hann göra hela tolv filmer det året. Dessutom gick han sta och gifte sig för andra gången, nu med societetsflickan Rhea Langham.

Jean Harlow blev Gables första stora motspelerska, men det var självaste Greta Garbo som ryckte upp honom ordentligt på rangskalan genom att välja honom som motspelare i ”Susan Lenox” (också 1931). Garbo lär dessutom ha velat spela mot Gable igen i ”Taifun” (Red Dust), men den kvinnliga huvudrollen gick till Jean Harlow i stället. Och redan 1932 stod Gable överst på rollistan i ”Taifun” - före Harlow. (Sin roll i Victor Flemings - uncredited, förstås - ”Taifun” skulle Gable för övrigt komma att upprepa i John Fords ”Mogambo” drygt 20 år senare, nu mot Ava Gardner och Grace Kelly i stället för Jean Harlow och Mary Astor.)

Två år senare small det till ordentligt: båda huvudrollsinnehavarna i Frank Capras komedi ”Det hände en natt” fick var sin Oscar – Claudette Colbert och Clark Gable. Och Gable skulle snart framstå som ”Kungen av Hollywood”. Både framför kamerorna och i biosalongerna. Snart hade han spelat mot de flesta stora, kvinnliga stjärnorna: Norma Shearer, Joan Crawford, Greta Garbo, Carole Lombard, Helen Hayes, Loretta Young, Myrna Loy och många andra.

Loretta Young förtjänar förresten några extra rader i samband med Gable. De blev förälskade under inspelningen av William A Wellmans ”Skriet från vildmarken” (1935) efter Jack Londons romanklassiker. Resultatet av deras lilla affär avslöjades offentligt först 1995 i TV-dokumentären ”Clark Gable: Tall, Dark and Handsome”, vilken bl a innehöll en intervju med Ms. Judy Lewis, som förklarade att hon var Gables och Youngs ”oäkta” dotter och att hon mött Gable första gången när hon var femton år gammal men fått reda på att han var hennes far först när hon kommit upp i trettioårsåldern.

1935 började till och med karlarna, som dittills mest hade varit förbannade på hjärtekrossaren Gable och hans löjliga tangorabatt, acceptera Gable efter hans roll som (förvisso tangorabatt-lös) Christian Fletcher i äventyret ”Myteriet på Bounty”, alltså myteriet mot den sadistiske kapten Bligh ombord på det brittiska örlogsfartyget Bounty.

Samma år började uppskattningsvis tio miljoner kvinnohjärtan jorden runt klappa mycket hastigare – Gable skilde sig nämligen från Rhea Langham. Och så fort han sågs prata med en annan kvinna ryktades det om nytt äktenskap.

GABLES STORA FILM blev ”Borta med vinden” (1939), där han spelade den hårdföre men charmige blockadbrytaren Rhett Butler, som blir kär i den bortskämda sydstatsflickan Scarlett O´Hara. Dock inte i verkligheten. Gable och hans motspelerska, den neurotiska engelskan Vivien Leigh gick inte alls ihop utanför kamerorna. Men vad gjorde väl det? Gable hade redan träffat Kvinnan i sitt liv.

Det var den framgångsrika komediennen Carole Lombard, som han filmat mot och dessutom haft ett hemligt förhållande med en längre tid, men som han inte kunnat gifta sig med förrän efter skilmässan från Rhea Langham, som blev klar just 1939. Det talades genast om ”Hollywoods lyckligaste äktenskap”, som tyvärr också skulle bli kort.

Gable och Lombard filmade tillsammans första (och sista, faktiskt) gången 1932 i ”En man för mig” (No Man of Her Own) och två år senare slog hon igenom med dunder och brak som komedienne i ”Primadonna” (Twentieth Century). Hon fick en Oscarsnominering för sin roll mot William Powell i ”Min man Godfrey” och var så stor att hon kunde välja och vraka bland rollerna. Filmen vi nog särskilt minns henne från är ”Att vara eller inte vara”, Ernst Lubitschs underbara komedi från 1942 (färdiginspelad 1941) – som också skulle bli hennes sista film. Den 16 januari 1942 kraschade hennes flygplan utanför Las Vegas i Nevada. Hon blev 33 år gammal.

Hollywood grät med Gable – och Gable gick genast in vid flyget. Bland annat deltog han i flera bombraider över Tyskland.

DET SKULLE TA HELA SJU ÅR innan Gable repade sig så pass att han orkade gifta sig igen. Denna gången blev det med en cockneyflicka som kommit upp sig i livet genom att bland annat gifta sig med stumfilmsstjärnan Douglas Fairbanks och senare med en engelsk Lord: Lady Sylvia Ashley. De gifte sig 1949, fast skildes igen redan 1951. Och Gable svor dyrt och heligt på att nu aldrig skulle gifta sig igen.

Fast Gable var inte sämre karl än att han kunde ändra sig. 1955 stod bröllopet mellan den 54-årige he-mannen och den 37-åriga skönheten Kay Spreckles Williams, som redan hade tre äktenskap bakom sig men som Gable faktiskt också hade känt ända sedan början av 1940-talet. Gable var i hamn igen.

Under 1950-talet dalade Gables stjärna en aning – åtminstone som publikmagnet. Efter succén med ”Mogambo” spelade han med i en handfull hyggliga äventyrs- och westernfilmer som t ex ”Missouri” (1951),”Tio tappra män” (mot Jane Russel och Robert Ryan, 1955) samt ubåtsdramat ”Ubåt anfaller” (mot Burt Lancaster, 1958), komedin ”Jag hatar dej älskling” (Teachers Pet, mot Doris Day, 1958) och den romantiska komedin ”Det började i Neapel” (mot Sophia Loren) 1960. Samma år spelade han in sin sista stora film: ”De missanpassade”.

Varför ”De missanpassade” (The Misfits, 1961) har blivit något av en klassiker är inte så svårt att säga. Man har dessutom starkt ifrågasatt om filmen ledde till att Gable fick en hjärtattack och dog, fortfarande relativt ung – 59 år gammal. Författaren Arthur Miller hade just gift sig med filmstjärnan Marilyn Monroe och ville skriva något som resulterade i att de kunde jobba ihop. Millers manus kom att handla om några cowboys mer eller mindre på dekis, som tjänade sina slantar på att jaga vildhästar som de sedan sålde till konservindustrin. De erbjöd manuset till regissören John Huston, som ansåg det vara ”magnifikt”.

Huston ville ha Robert Mitchum i rollen som Gay Langland, men denne tackade nej. Rollen gick till Gable. De två andra huvudrollerna hamnade hos två skådespelare i dålig såväl fysisk som psykisk form: Montgomery Clift och Marilyn Monroe. Den senare försenade inspelningarna ordentligt så att de till sist ägde rum i Nevada under stor hetta. Monroe var i synnerhet i mycket dålig kondition, hennes och Millers äktenskap höll på att bryta sönder under inspelningarna. Gable stöttade henne så gott han kunde. Även Huston bidrog till förhalandet genom att bli sjuk på grund av sitt evinnerliga rökande.

Ändå blev ”De missanpassade” i mitt och många andras tycke en mycket sevärd film tack vare alla medverkande: Gable, Monroe och Clift, förvisso, men också utmärkta Eli Wallach och fantastiska Thelma Ritter

Värst av allt var att Gable envisades med att utföra de flesta av sina stunts själv. Bland annat lät han sig släpas efter en häst utmed marken ett långt stycke. Den 4 november höll filmteamet slutpartaj i Hollywood, men Gable var redan för sjuk för att orka vara med. Han fick en hjärtattack den 7 november och dog den 16 november. Marilyn Monroe dog två år senare. Och just i skrivande stund nås jag av meddelandet om att Arthur Miller avlidit, 89 år gammal.

Kay Williams skulle bli mor till Clark Gables enda son, John Clark – som fadern förstås aldrig fick se. Gable avled tre månader innan sonen föddes.

Vi kan fortfarande då och då återse Clark Gable i några av hans sammanlagt 67 filmer. Men det finns också anmärkningsvärda filmer han aldrig fick medverka i: Gable önskade inget hellre än att få spela Bick Benedict i George Stevens ”Jätten” (1956), men Stevens ansåg att Gable var för gammal för rollen.

John Huston ville att han skulle spela ”Mannen som ville bli kung” mot Humphrey Bogart. Den filmen blev förstås inte gjord förrän 1975 och då med Sean Connery och Michael Caine i rollerna. Såväl Gable som Bogart var då long time gone.

Och Paramount var så säkra på att Gable skulle spela mot John Wayne i Henry Hathaways ”Hatari”, att man lät skapa en särskild rollkaraktär åt honom. Men Gable dog innan projektet kom igång och hans rollkaraktär skrevs ut ur filmen, som kom 1962.

© hazzan lindström


2005-02-11

   
Källa: TCM
Källa: TCM

Källa: TCM
Källa: TCM
Clark Cable som Christian Fletcher i "Myteriet på Bounty" (1935)

Källa: TCM
Källa: TCM
Gable och Ava Gardner i "Mogambo"

Källa: TCM
Källa: TCM
Gable och Vivien Leigh i tidernas klassiker "Borta med vinden" från 1939.

Dela |

Teman: Hazzans Hollywood

Relaterade artiklar
Hanz "Hazzan" Lindström - en presentation