Ondskan (2003)

Mer om orättvisa än om ondska

3 russin

"Se upp med vilka ledare ni skapar här", varnar Al Pacino i "En kvinnas doft". Stjärnsberg är också en sån där skola där "framtidens ledare" ska formas och även här finns det anledning att bli orolig.

Erik är en riktig bråkstake. En rektor tvekar inte inför att kalla hans problem "ondska". Anledningen, snarare än ondska, är dock att han får stryk av sin styvfar. Efter ännu en relegering blir en internatskola, bekostad av hans välmenande mamma, sista chansen för Erik att få ett slutbetyg och kunna gå i gymnasium. Här råder kamratuppfostran; eleverna rangordnas och kväser varandra genom olika smärtsamma eller förnedrande straff. De som står högst upp i kedjan är osårbara, eftersom man inte får slå dem, så när Erik rakryggat vägrar lyda deras order kan de obehindrat pina honom som straff. Stjärnsberg är ett riktigt helvete för den som står på sig, vilket endast delvis hjälps upp av att Erik får en sympatisk och nördig rumskompis och olovandes börjar sällskapa med en av de underbetalda finska servitriserna.

Det är svårt att inte se "Ondskan" som en politisk film. Frånsett att den mest sympatiske läraren pekas ut som "socialdemokrat" och att elever delas in efter adel och förmögenhet, så blir ju skolan ett mikrokosmos av en värld där alla inte spelar efter samma regler. Den som inte är född med en silversked ... öh... nånstans har inte samma möjligheter och måste antingen lyda eller vara mycket smartare och bättre än sina motståndare. En kaskad av orättvisor möter en som tittare och om man inte känner sig alltför angelägen om att genomskåda filmens knep blir man oundvikligen arg.

Skådespeleriet är överlag helt okej. Kanske brister det snarare lite i regin ibland, där vissa repliker tillåts kännas väl stela, även i det sammanhang och den tid de yttras. Vid enstaka tillfällen känns det som om fel tagning valdes ut vid klippningen, där någon av skådespelarna får något lite flackande i blicken i sina försök att minnas orden. Det känns lite skrivet, helt enkelt. Det är dock sällan och mest i början - efterhand tar historien i sin enkla och bekanta men fungerande dramatik över. Att Erik faktiskt skärper sig och verkligen försöker låta bli att slåss trots att vissa typer verkligen tigger om det gör det ganska lätt att bry sig. Sedan ska det raskt tilläggas att "Ondskan" ändå har en hög kvota av blodiga näsor och andra brutaliteter.

"Ondskan" är en ganska rak och enkel film, vilket inte nödvändigtvis ska ses som kritik i det här fallet. Den är klassiskt uppbyggd, helt enligt en mall som känns igen för att den visat sig effektiv. Historien som sådan känns föga ny, men kan ju vara värd att berätta ändå, och ska ju också vara i mångt och mycket sann. Just att det är ganska självbiografiskt kan vara en del av förklaringen till att många av karaktärerna blir tämligen ensidiga. Romanen "Ondskan" är Guillous arga utfall mot internatskolan och maktmissbruket där, och vissa karaktärer blir följaktligen odelat... tja, inte onda men allmänt jävliga. Gustaf Skarsgårds Otto Silverhielm är nästan parodisk i sin vokabulär och sin brackiga utstyrsel men vem är jag att påstå att sådana människor inte finns. Visst finns de, men de är ganska svåra att göra trovärdiga, vilket jag ändå tycker att Skarsgård lyckas hyfsat med. Erik själv, Andreas Wilson i vad jag tror är hans första långfilmsroll, funkar fint.

Det skulle inte förvåna mig om en av Sveriges mest lästa romaner blir en av årets mest sedda filmer. Det är svårt att höja starka invändningar mot något, men kanske svårt att se någon riktig storhet i genomförandet. Fotot är kompetent och tidskänslan snyggt fångad. Att Francis Shaws musik ofta får en att tänka på Bernard Herrmann känns ibland lite konstigt men inte helt fel. Om du letar efter en enklare och svenskspråkig version av Lindsay Andersons "If..." är den det perfekta valet.

© Anders Lindahl
2003-09-24

Foto: Mathias Johansson

Originaltitel: Ondskan
Sverige, 2003
Regi: Mikael Håfström
Med: Andreas Wilson, Gustaf Skarsgård, Jesper Salén, Marie Richardsson, Johan Rabeus´, Kjell Bergqvist m.fl.

Genre: Drama
Svensk biopremiär: 2003-09-26







     

Dela |