Picking up the pieces (2000)

Lagom vansinnigt

2 russin

- Ska det här vara roligt? frågar Woody Allens rollfigur sig själv och, antar jag, publiken när filmens sista skälvande rutor tonar ut.
Snabbspola bakåt till starten. Slaktaren, sheriffen och nyblivne styckmördaren Tex rattar sin jeep över prärien och berättar med typisk Allensk melankolik för sin hund (!) om kvinnan han aldrig borde ha älskat. Tex är helt uppenbart en loser i film noirisk tradition, men filmen är lika uppenbart en absurd komedi. En grop i vägen, och från flaket faller flera av de fysiska företräden som i sammansatt form utgjorde förarens fru, den svekfulla som framkallat den dödliga svartsjukan och den okontrollerade hämnden.

Videohyllornas värld är full av parenteser, svårupptäckta skatter och en hel del skräp. Filmer som försvunnit i flödet. Några är värda mer uppmärksamhet, andra är okända eller undanskuffade av en orsak... Till vilken kategori ska man då förpassa den här historien?

Tillbaka till handlingen. Tex plockar upp bitarna, men glömmer bort en hand. Dagen efter snubblar en blind kvinna (Lupe Ontiveros, sedd i många biroller men sällan ihågkommen vid namn av de flesta i publiken, skulle jag tro) över sagda hand och får synen åter. Så långt är tonläget beydligt bättre inställt än i exempelvis "Very bad things", en annan så kallad komedi med styckmord som ingrediens. Där var det svårt att inte tycka illa om alla inblandade redan från början. Tex är en tragisk figur, som man ändå någonstans känner sympati för, på de villkor filmen presenterar.

En mirakelkult uppstår i byn med det associationsinbjudande namnet El Niño (bokstavligen "Barnet"). Kommers, mediehysteri och mängde av uppfyllda önskningar får fart på folklivet. Pilgrimer samsas med prostituerade Desi, byns Maria Magdalena som har ett ovanligt nära förhållande med den ofta missmodiga prästen Leo. Elliott Gould dyker upp som potentiell mirakelmördare utsänd av stiftet medan Tex testas med lögndetektor och andra metoder av en nitisk men inte helt hederlig snut i sin hemstad en bit därifrån.

Allen med flera gör sin typer med gott humör, verkar det. Kiefer Sutherland gör Allens plågoande med bulldogsaktig envishet, ständigt svart i blicken och med tandpetaren vinglande i mungipan. "Vänner"-Schwimmer kör sin patenterade ledsen-hundvalp-rutin som tvivlande präst och Cucinotta är byhoran med något blänkande bankande innanför bysten. Sharon Stone är nästan i princip totalt oigenkännlig i en liten roll, medan flera andra hyggligt välbekanta skådisar (Tony Plana, Mía Maestro, Lou Diamond Phillips, regissören själv) passerar revy. Detta i en ganska barnslig men inte särskilt barnvänlig fars som roar men aldrig riktigt lyfter från nivån strax under bältet. Om man inte räknar begärda bröstförstoringar från ovan som "ovanför bältet".

De religiösa diskussionerna, är de provocerande för någon? Nej, oftast ganska lättvindiga, men med sina poänger. Det kanske är stötande om man helt saknar humor eller tillhör Opus Dei, typ. Mest är det lagom vansinnigt, men gjort lite med vänsterhanden av Alfonso Arau. Han gjorde sig ett namn med "Kärlek het som chili" 1992 och ser sig fortfarande som ohotad maestro på den mexikanska marknaden, uppkomlingar som "Älskade hundar" och "Din morsa också" till trots. I alla fall enligt ett reportage i engelska The Guardian, med anledning av Araus pågående projekt om revolutionären Zapata som tydligen inte lär bli ett helt ortodoxt porträtt utan med inslag av den magiska realism som Arau en gång (se ovan) behärskade, men kanske tappat greppet om.

"Picking up the pieces" faller liksom Tex fru isär i bitar; slapstick, gudomliga grubblerier, parodier och funderingar över Texas kriminalpolitik. Ett hopkok som inte riktigt mättar utan mest liknar en lekstuga på en planhalva där Kevin Smiths "Dogma" är fundamentalt fylligare. Filmerna bör ha spelats in ungefär samtidigt, så vem som eventuellt lånat inspiration av vem vågar jag inte svara på. 

© Johan Lindahl
2003-09-20

Originaltitel: Picking up the pieces
USA, 2000
Regi: Alfonso Arau
Med: Woody Allen, Kiefer Sutherland, David Schwimmer, Maria Grazia Cucinotta, Fran Drescher, Elliott Gould, Cheech Marin, Lupe Ontiveros, Sharon Stone

Genre: Komedi







     

Dela |