A Most Wanted Man (2014)

Tålmodiga tyskar på terroristjakt

3 russin

- Varför sysslar vi med det här?
- Jag kommer alltid fram till samma sak. Att göra världen till en tryggare plats.
(Spion-till-spion-konversation)

Hamburg. En ankomst i hemlighet. Fast inte okänd för sådana som har som yrke att hålla reda på folk som bara dyker upp i stan. Särskilt inte om de är från Tjetjenien. Terrorist eller inte? Det är frågan. Atomsfären är tämligen tung och dyster. Vi snackar le Carré genom Corbijn. Spionromanmästaren med oglamourisitet som specialitet genom den metodiske fotografen som ibland filmar (som i ”The American” med George Clooney häromåret).

Vi stiftar bekantskap med territoriekäbblande tyska myndigheter, amerikanska representanter, en advokat som jobbar för flyktingars rättigheter och en bankdirektör med ett fack som den här flyktingen vill åt. Uppbyggnaden är metodisk. Och mycket inriktad på metodiken även hos de inblandade. De behöver tålamod. Och filmen är inte för de ständigt kicksökande. Spänningen lurar. Hotet finns där. Men mycket handlar om väntan. Och att läsa det finstilta.

Philip Seymour Hoffman (salig i åminnelse) ståtar i centrum som herr Bachmann, en surmulen spion av samma skrot och korn som hans roll i den jämförelsevis mer flamsiga ”Charlie Wilson’s War”. Han tycks ha en nyanserad världsbild. Men är inte alltid älskvärd och inställsam, direkt. Rachel McAdams som idealistisk men kanske naiv aktivist/advokat blir hans bete i jakten på sanningen. Psykologiskt spel uppstår. Den okände tjetjenens historia rullas upp bit för bit mellan de övriga intrigerna. Vem är han? Vad vill han? Varför? Och vem är betet egentligen? Fisken som ska fastna på kroken? Tålamod…

Den som känner sin Carré kan ana vart det barkar. Obeveklig uppladdning och stadig kurs mot ett förmodligen frustrerande men ändå tillfredsställande, i betydelsen trovärdigt, slut. Det här är på det viset i samma ådra som ”The Constant Gardener”. Och inte helt olikt andra sentida storpolitiska spionthrillers som ”Den ofrivillige fundamentalisten”. Melankoli, oklara gränser mellan ont och gott i det stora hela. Allt är en gråskala. Och få kan personifiera en man mitt i en sådan värld som Hoffman, till vilken filmen tillägnas omedelbart i eftertexterna som också ackompanjeras av en träskbluescalypso signerad alltid superrosslige kultsångaren Tom Waits. Han känns väldigt rätt just där.

Det är mycket som känns rätt med ”A Most Wanted Man”, även om den alltså värks fram och lever på de diskreta vändningarna snarare än flaxar vilt med vingarna. Mycket är även efteråt något av ett skiffer. Den tjetjenske flyktingen blir aldrig en öppen bok, men vi förstår hans roll så långt vi behöver. Robin Wrights diplomat har vissa likheter med hennes politikerfru i serien ”House of Cards”, men är hon lika kallhamrad?

Hur störande är det att alla pratar engelska i Tyskland? Tja… Jag kommer över det ganska fort. Att Hoffman lämnat oss för alltid är däremot svårare att smälta, vilket sådana här filmer blir bistra påminnelser om.

© Johan Lindahl
2015-04-01

© 2014 A Most Wanted Man Ltd./Amusement Park Film GmbH. All Rights Reserved.
Slutstationen eller inte? Insatserna är höga i "A Most Wanted Man", för alla inblandade.

© 2014 A Most Wanted Man Ltd./Amusement Park Film GmbH. All Rights Reserved.
De inofficiella informationsutbytena med jänkarna krävde alltid en extra stark kopp kaffe för den luttrade herr Bachmann.

Originaltitel: A Most Wanted Man
Storbritannien/USA/Frankrike, 2014
Regi: Anton Corbijn
Med: Philip Seymour Hoffman, Rachel McAdams, Robin Wright, Grigoriy Dobrygin, Homayoun Ershadi, Mehdi Dehbi, Nina Hoss, Daniel Brühl, Rainer Bock, Willem Dafoe

Genre: Drama, Thriller
Teman: 11:e september och därefter


Ingår i följande teman


11:e september och därefter





     

Dela |