The Boondock Saints (1999)

En härlig och humorfylld action att ge sig hän åt

4 russin

De flesta filmer man ser brukar man ha hört om nästan till leda innan man själv ser den. Man har hört nyheter om inspelningen, sett intervjuer, bakom-kulissen-reportage, hört recensioner och allt det andra. Kort sagt har man fått i sig en stor mängd förhandsinformation och kanske bildat sig en uppfattning om filmen innan man ser den. Men ibland händer det att en film dyker upp som man inte hört någonting alls om, skriven och regisserad av en person man inte hört talas om, kort sagt en film som man kan se med helt öppna ögon. Och som till på köpet visar sig vara förvånansvärt bra. "The Boondock Saints" är precis en sådan film.

En serie våldsamma händelser får de irländska bröderna Connor och Murphy MacManus att se sig själva som en slags hämndens änglar vars uppgift är att slå tillbaka mot ondskan i världen. Beväpnade till tänderna ger de sig därför ut på ett ytterst oplanerat korståg mot den lokala delen av den italienska maffian och annat löst folk. Våldet trappas hela tiden upp parallellt med att de blir allt mer övertygade om det rättfärdiga i deras handlingar. I deras spår följer FBI-agenten Paul Smecker som assisterar den inte helt skärpta Bostonpolisen. Som synes är detta koncept inte helt färskt men historien är berättad på ett mycket snyggt sätt, med väl valda flashbacks, slow motion-tagningar, frysbilder och textskyltar som får mig att tro att filmer som "De misstänkta" och "Pulp Fiction" inte är helt okända för regissören Troy Duffy, som här gör sin debut både som regissör och manusförfattare.

En nära nog mästerlig scen är när Dafoe återger vad som har hänt på en platserna för brödernas hämndexcesser. Medan han redogör för händelserna får vi se det hela i en flashback, men Dafoe finns med som en fysisk berättare även i flashbackscenerna och han lever sig in i händelserna med en intensitet och nerv som är härlig att beskåda. Vad som också är roande är att Dafoes återberättande skiljer sig från det vi rent faktiskt ser hända i scenen. Även om resten av "The Boondock Saints" varit skräp så hade det varit värt att hyra den enbart för denna scens skull. Men skräp är det långt ifrån. Förutom en viss seghet i slutet flyter filmen på i ett raskt tempo. Actionscenerna är välkoreograferade och häftiga precis som de bör vara och generellt bjuder filmen på en rad väldigt snygga scener. Coola karaktärer med stor vapenarsenal och en härlig irländsk accent är inte heller något som drar ner intrycket att filmen.

Mer än något annat präglas filmen av livfullhet, ja nära nog en passion för filmberättande, och en stor dos humor. "The Boondock Saints" gav åtminstone mig anledning till flera högljudda skratt, och det är nog en av anledningarna till att jag gillade den så mycket. Hade filmen tagit sig själv på blodigt allvar hade man som betraktare varit tvungen att ta ställning till det moralisk-etiska problem som ligger i filmen premiss; finns det något urskuldande för att ta lagen i egna händer? Medborgargarden är i verkligheten en otäck företeelse och utan den viktiga humorn hade filmen troligtvis lämnat en bitter bismak av olust efter sig. Men som det nu är kan man lägga etiken och moralen åt sidan för en stund och ge sig hän åt den visuella och narrativa fröjd som "The Boondock Saints" inger.

© Andreas Hallgren
2000-11-11


Willem Dafoe i The Boondock Saints

Originaltitel: The Boondock Saints
Kanada / USA, 1999
Regi: Troy Duffy
Med: Willem Dafoe, Sean Patrick Flanery, Norman Reedus, David Della Rocco m.fl.

Genre: Action, Kriminalfilm







     

Dela |