Old Boy - Hämnden (2003)
Sadism, hämnd och bläckfiskar
Sydkorea är en filmnation på stark uppgång och det kreativa flödet från landet de senaste åren har vida överträffat ett Hollywood på tomgång. Filmerna är dynamiska, visuellt genomarbetade och har i flera fall riktigt skarpa manus. Regissören Chan-wook Park, mest känd i väst genom ”Joint Security Area” som fått videodistribution i Sverige genom Atlantic Film, är en av nytänkarna och även om hans hämndopus ”Oldboy” lånar friskt från andra filmer så känns såväl koncept, manus och utförande väldigt fräscht och spännande. Filmen (som för övrigt baserats på en populär manga) vann också juryns stora pris på filmfestivalen i Cannes i år och är en slags fristående uppföljare på Chan-wooks förra hämndfilm "No Sympathy for Mr Vengeance".
”Oldboy” handlar om Oh Dae-su som efter en natts fylla beger sig hemåt tillsammans med sin kompis som just hämtat honom från polisen. Kompisen ringer ett samtal från en telefonautomat och när han vänder sig om är Oh Dae-su spårlöst försvunnen. Oh Dae-su vaknar upp i en förseglad lägenhet, utan fönster och förstår snart att han är inspärrad men han har ingen aning om vem som satt honom där, eller varför han sitter där. Månaderna går och snart har han suttit i sin cell i 15 år med endast en tv som enda kontakt med omvärlden. Då sätts han plötsligt på fri fot igen och börjar omgående planera sin hämnd. Han träffar en kvinna som han inleder ett förhållande med och som hjälper honom i hans efterforskningar. När Oh Dae-su äntligen hittar sin nemesis får han ett ultimatum, nämligen att ta reda på varför han satt inspärrad i 15 år - misslyckas han dör hans nya flickvän, lyckas han tar hans kidnappare livet av sig. De två männen, båda besatta av hämndbegär mot den andre, har således definierats som protagonist och antagonist, men eftersom vi inte vet motiven så är rollerna oklara in i det sista.
Verkar det en aning konstruerat? Jo, det kan man lugnt säga. Maken till invecklade men iskallt geniala hämndplaner var det längesedan man såg, och det är det som är både filmens starka och svaga sida. ”Oldboy” är så proppfull av idéer, smarta bildlösningar och twists som var för sig är smått genialiska, men som helhet får filmen att vackla under sin egen tyngd. Om regissören sållat lite mer, varit lite mer sparsmakad och dödat ett par darlings så hade filmen definitivt tjänat på det. Pusselbitarna passar inte nämligen inte alltid ihop och ibland är det väldigt tydligt att en manga stått för inspirationen, speciellt i slutet där det hela spårar ut lite för mycket.
Detta är dock ingen dålig film, ovanstående klagomål är bara orsaken att den inte får full pott i betyget. Styrkorna i filmen är många. Framför allt gillar jag huvudpersonens brister och svagheter, som ger en realistisk touch. Oh Dae-su är en sur jävel som är otrevlig, oartig och verkar inte heller särskilt smart. Regissören försöker inte skapa någon enkel sympati för honom utan låter publikens sympatier skapas utifrån det som huvudpersonen utsätts för. Ett vågspel ur manussynpunkt, och en mindre skicklig regissör hade kanske misslyckats, men det betalar sig verkligen i ”Oldboy”. Choi Min-Sik som spelar huvudrollen har också ett säreget utseende och intressant mimik som bidrar till karaktärens ambivalenta utstrålning.
Som många av de största filmerna från Sydkorea på senare tid innehåller även ”Oldboy” rejält med ögongodis. Foto och scenografi är genomarbetat in i minsta detalj och när specialeffekter används är det alltid på ett berättigat sätt.
Men det är på ren manusnivå som filmen imponerar mest. Det känns verkligen som en ”rollercoaster ride” som recensenter i USA brukar beskriva Jerry Bruckheimer-filmer på videoomslagen – fast utan explosioner, Ben Affleck och taffliga repliker. Och även om sista halvtimmens vältrande i överraskningar, sadism och ett knepigt försök till ett sorts lyckligt slut kan besvära en aning så är ”Oldboy” en väldigt stark och slagkraftig upplevelse och tål att ses flera gånger. Hollywood, som gått runt med dammsugare och köpt upp rättigheter att göra remakes på varenda idé från Sydkorea på sistone (romantiska komedin ”My Sassy Girl” och skräckisen ”Tale of two Sisters” för att nämna ett par) har säkert sina funderingar på ”Oldboy” också, men vissa storyelement är faktiskt omöjliga att överföra till ett Hollywood med dess oskrivna moraliska lagar. Ni som har förmånen att se ”Oldboy” kommer förstå direkt vad jag menar.
Sammanfattningsvis: fräsch rulle, med lite spretigt manus, men med ett kraftfullt narrativ och en konstant spännande och originell storyline. Fyra starka russin.
© Johan Hultgren
2004-07-23
Originaltitel: Oldboy
Sydkorea, 2003
Regi: Chan-wook Park
Med: Min-sik Choi, Ji-tae Yu, Hye-jeong Kang, Dae-han Ji
Genre: Drama, Mystery, Thriller
Svensk biopremiär: 2005-01-21
Relaterat: Hämnarens resa (2002) Lady Vengeance (2005)
