Spider-Man: Homecoming (2017)

Ungdomligt underbarn letar efter sin flock

3 russin

Jaså? Nu igen? Redan? Ska det vara så här - jag bara frågar? Det var först ganska nyligen jag insåg att en ny film om Spindelmannen var på väg ut på marknaden. Den marknad som man kanske kunde frukta vore mättad med både superhjältefilmer i allmänhet och inte minst filmer om just den här figuren. Jo, jag gillade som många andra de tidiga 2000-talsfilmerna med Tobey Maguire. Varför det senare skulle göras en ny omgång med nya skådespelare och en ursprungsstory om igen för några år sedan förstod jag aldrig riktigt. Via diverse artiklar om projektet tycks det framkomma att den kreativa kontrollen kring seriefiguren ibland funnits hos Marvel och ibland Sony, om jag uppfattade allting korrekt. Och de har inte alltid varit sams. Typ. Anyway. Någon total fiaskostämpel hade väl inte det senaste projektet med Andrew Garfield i huvudrollen. Men kanske inte så mycket helgjuten kärleksomfamning från världen heller. Jag måste erkänna att jag fortfarande inte sett någon av de versionerna.

Nu är den här egendomen synbarligen tillbaka i Marvels händer. Och de gör allt för att påminna om att det här är deras och ingen annans originalskapelse. Inte minst genom att stoppa in några av de övriga ikonerna från sitt sällskap i handlingen. Mest Tony Stark i egen hög, lagom arrogant skepnad. I den här tappningen har den unge, och nu poängteras verkligen hur ung han är, Peter Parker fått någon form av praktik hos Starks företag. Det vill säga Järnmansskaparens imponerande entreprenörsskap. Och han vill gärna visa vad han kan. Exakt hur han har uppnått sina förmågor den här gången verkar inte helt klarlagt, men han har utrustats med en adekvat outfit från företaget. En dräkt vars fulla potential han först inte har kännedom om, men tvingas lära sig mer om längs vägen.

Men, liksom den förebilden måste Peter även lära sig hur man klarar sig när utrustningen inte är på topp och man själv mer utlämnad åt sin egen viljestyrka och målmedvetenhet. En viss brist på mognad och tålamod genomsyrar den unge mannen, som här är 15 år och även har sina studier och en kommande skolbal att grubbla över. Han tillhör i princip nördskaran på skolan och hans bästa vän är uttryckligen representant för den socialgruppen. Samtidigt spanas det på en av de mer populära unga damerna på skolan. Men har han någon chans? Och, den eviga frågan; ska han avslöja sin alternativa identitet?

Filmen är för mig lite motsägelsefull. Den drar igång med ganska högt tempo och mycket på gång samtidigt. Humorn är hela tiden närvarande och en viktig beståndsdel, men kanske överbetonas. Filmen slår direkt an en självrefererande ton med så många blinkningar till sitt eget universum och föregångarna, att det ibland kan skapa lite huvudvärk. Den effekten kan man även drabbas av under de sedan allt mer påtagliga actionsekvenserna, som är häftiga, högljudda och härligt intensiva, men ibland lite på gränsen för vad ens egen sannolikhetskalkyl och uppfattning om fysikens lagar tillåter. Alltså, här gäller ju andra regler än de vi andra är vana vid. Men exakt var går gränsen för vad de reglerna tillåter och inte? Efter en timmes uppladdning, som innehåller regelbundna perioder av Parkers försök att hitta lämpliga uppgifter att imponera på sin uppdragsgivare med, så kommer en riktigt uppskruvad och medryckande sekvens i centrum av huvudstaden själv.

Den sekvensen måste givetvis försöka bräckas senare av en luftburen jaktsekvens, men den kanske inte gör det. Då är det lite för mycket mörker och närbildsfokusering som gör att effekten, eller den tilltänkta effekten begränsas i sin storslagenhet. Säger jag lite surmulet och talar kanske på tvärs mot majoriteten. Filmen i stort sjuder i alla fall av ett smittande självförtroende. Den är ofta smårolig, smart och har sin egen ton. Det är helt uppenbart inte samma vision som Sam Raimis. Hur mycket den har gemensamt med den där andra omgången som jag inte sett är en annan fråga. För att vara en film som delvis inordnar sig i "Avengers" -franchisen har den dock ett ganska markerat eget visuellt uttryck. Och visst är det bra. I stort sett. Även om jag inte är helt överens om alla scenlösningars magnificitet.

Kanske kan man skönja ett spår av Amerikas inre klasskonflikter och klyftor i en undertext. Att storföretag har fått så mycket inflytande, något som trots allt Tony Stark ändå representerar. Samtidigt som den man som främst representerar motståndarna rättfärdigar sina handlingar med att familjen betyder allt och det är för dem han gör det han gör, som alltså inte är helt lagligt och kan leda till synnerlig destruktivitet. Men här i livet måste man ta för sig, för alla har inte samma förutsättningar. Den läxan har han lärt sig genom erfarenheter, bittra sådana som presenteras i filmens inledning. Detta samtidigt som Peter Parker vill bli något stort genom att stå upp för den lilla människan och bekämpa brottsligheten där han själv bor. Men detta är inte slutmålet för honom. Han har stora ambitioner, som han måste lära sig hantera. Och i brist på en annan närvarande fadersgestalt blir hans patriarkala förebild Tony Stark, som själv i grunden är mer av en playboy, även om han tvingats utveckla mer ansvarskänsla och osjälviskhet med åren.

Nya Spindelmannen vill mycket som film. Och försöker kanske klämma in mer än borde under de här dryga två timmarna. Samtidigt är det inte svårt att se hur den attityden och publikfrieriet parat med en postmodern eller kanske postpostmodern inriktning mot millennialistgenerationen kan vara en potentiellt framgångsrik taktik just nu. Och jag hoppas att det där inte lät så cyniskt som det möjligen gjorde. Det kanske är kallt uträknat, men sluresultatet ser ändå ut att ha en del hjärta i sig också.

© Johan Lindahl
2017-07-20



Originaltitel: Spider-Man: Homecoming
USA, 2017
Regi: Jon Watts
Med: Tom Holland, Michael Keaton, Robert Downey Jr, Marisa Tomei, Jon Favreau, Zendaya, Donald Glover, Jacob Batalon, Laura Harrier, Tony Revolori, Bokeem Woodbine, Tyne Daly

Genre: Action, Äventyr, Sci-fi
Svensk biopremiär: 2017-07-05
Teman: Marvel Cinematic Universe Superhjältar


Ingår i följande teman


Marvel Cinematic Universe

Superhjältar





     

Dela |