Nosferatu: nattens vampyr (1979)

Existentiell greve i drömsk vampyrfilm

4 russin

Max Schrecks vampyrgestaltning i stumfilmsklassikern "Nosferatu: eine Symphonie des Grauens" från 1922 är oefterhärmlig, men är det någon som har en chans att komma i närhet vad gäller ett udda utseende måste det ändå vara den inte helt bildsköne Klaus Kinski. Regissören Werner Herzog ansåg att "Nosferatu" var en av de viktigaste tyska filmerna som gjorts och han har en poäng i och med att denna film var viktig för den expressionistiska rörelse som kom att bli Tysklands hittills mest betydande bidrag till filmhistorien. Herzogs egen "Nosferatu" från 1979 är en hyllning, men samtidigt en helt annan typ av film.

Ingen av dessa två filmer känns skrämmande idag; "Nosferatu" från 1922 kanske skrämde publiken på den tiden, men Herzogs version har nog aldrig haft detta rena skräckfimssyfte. Snarare är det en poetisk film där gränsen mellan verklighet och mardröm aldrig blir helt tydlig.

Klaus Kinski utstrålar en intensitet som är fullkomligt fängslande och hans Dracula är snarare angripen av existentiell "angst" än att vara den galaklädde charmörmördaren vi känner igen från andra vampyrfilmer. Isabelle Adjani spelar Jonathan Harkers hustru Lucy (observera namnbytet, i Stokers roman är det Mina Murray som är förlovad med Jonathan, men "Nosferatu" har heller inte så mycket gemensamt med romanen "Dracula"), till en början rätt vekt och hennes nästan konstant av skräck uppspärrade ögon får henne mest att likna ett ett rådjur fast i framlyktorna från en annalkande lastbil. Det är däremot intressant att se att när alla män runt omkring Lucy förvandlas till lallande idioter växer hennes viljestyrka och hon blir till slut hjältinna i filmen, om än en självuppoffrande sådan. Detta att jämföra med Coppolas "Dracula" (1992) där kvinnorna i första hand är offer som måste räddas av de handlingskraftiga männen. Detta bara som en iakttagelse och övriga analyser lämnar jag därhän.

Mycket energi har lagts på fotot och bildspråket i Herzogs "Nosferatu" och enstaka scener fastnar direkt i minnet, så den mardrömslika paraden av identiska kistbärare på det annars övergivna torget i den pestdrabbade staden. De största effekterna står dock naturen själv för och man kan riktigt se vilka vedermöder filmteamet har fått genomgå för att kunna fånga dessa kompromisslösa och fantastiskt vackra naturscenerier.

Allt är inte bra i filmen förstås, och det som främst drar ner såväl mitt betyg som mitt intresse är det oerhört långsamma tempot, framför allt i filmens första del. Ett saktfärdig tempo behöver inte vara fel, men då måste man också använda den tiden till att berätta något eller mejsla ut karaktärerna och det gör inte Herzog. Inledningen med Jonathans resa till och vistelse i Transylvanien är rentav tråkig och det är först när Dracula har anlänt till Wismar som filmen börjar bli intressant.

"Nosferatu" är absolut ingen film som man "måste" se. Historien känner vi redan och här tillförs inget nytt till själva Dracula/vampyrtemat. Däremot kan den vara sevärd på grund av den drömska stämningen och det fina fotot. Efter en mycket tveksam inledning blir det ändå till slut fyra russin för denna lite annorlunda vampyrfilm.

---
TRIVIA: Bruno Ganz, som här spelar Jonathan Harker, är för övrigt aktuell just nu som Hitler i den omtalade "Undergången - Hitler och Tredje rikets fall".

© Andreas Hallgren
2005-01-29


Tack till Atlantic Film för recensionskopia

DVD / Blu-ray

Som så ofta på Atlantics dvd-utgåvor är extramaterialet begränsat på denna film. En amerikansk trailer och en kort "bakom"-film från 1979 finns med på skivan. I Atlantic:s box med alla fem Herzog/Kinski-filmer (förutom "Nosferatu" är de "Aguirre - Guds vrede", "Woyzeck", "Cobra Verde" och "Fitzcarraldo") ingår däremot även Herzogs dokumentär "Min bäste ovän" som skildrar det stormiga samarbetet mellan honom och Klaus Kinski. Den är bitvis rätt intressant men märkligt, och irriterande, nog dubbad till knacklig monoton engelska av Herzog själv.


Originaltitel: Nosferatu: Phantom der Nacht
Västtyskland / Frankrike, 1979
Regi: Werner Herzog
Med: Klaus Kinski, Isabelle Adjani, Bruno Ganz, Roland Topor m.fl.

Genre: Fantasy, Mystery, Skräck
Teman: Vampyrer

Relaterat: Nosferatu (1922)


Ingår i följande teman


Vampyrer





     

Dela |