De bästa filmerna under 2004

Russinredaktionen har utsett sina favoriter under filmåret 2004


Vad sög och vad framkallade gåshud på armarna under 2004? Ett rikt filmår har det varit och det har återigen blivit dags att summera året som så snabbt passerat förbi.


Vi kommer aldrig att kunna se allt som går på bio eller strömmar hit via DVD och video. Känn dig därför inte alltför ledsen om inte din favorit kom in på listan i år, det här är helt enkelt våra personliga favoriter från året som gått.

1. 21 gram (Alejandro González Iñárritu)
En fragmentarisk historia berättad med enorm känsla och med fantastiska skådespelarinsatser från samtliga huvudrollsinnehavare. Årets bästa film blev "21 gram".

2. Lost in Translation (Sofia Coppola)
Tron på kärleken återställdes i Sofia Coppolas "Lost in Translation". Aldrig kunde man väl ana att en scen som når sitt klimax i att Bill Murray sträcker ut en hand och rör vid en fot kunde bli så här intensiv. Sofia Coppola gasar ifrån sin farsgubbe med stormsteg.

3. The Passion of the Christ (Mel Gibson)
En vattendelare världen över - även i Russin-redaktionen. Men samtidigt en historia som ständigt är aktuell och som behandlats med respekt och varsamhet och givits en dos av skrämmande realism.



PERSONLIGA FAVORITER
Vi har också låtit alla i redaktionen välja ut sina personliga favoriter och förklara varför de är så bra:


Årets bästa enligt Anders Lindahl:

1. "21 gram"
Allvar, sådant där riktigt, modigt allvar utan pretentioner och feg distansering är vi inte så bortskämda med. I "21 gram" finns det i alla fall. Och mycket, mycket mer. En film där Naomi Watts är så bra som hon bara kan, men ändå inte "stjäl showen" är förstås något alldeles extra.

2. "Fyra nyanser av brunt"
I ett svenskt filmår där jag haft klara eller åtminstone otydliga men starka invändningar mot det mesta inhemska jag sett är det fortfarande bara januaripremiären "Fyra nyanser av brunt" som jag minns med någon riktig glädje. Eller glädje kanske inte är rätt ord. Det bästa med Killinggängets och Tomas Alfredsons mycket långa långfilm är att den inte bara är rolig utan lika mycket hjärtskärande tragisk och modigt tung. En svensk film utöver det vanliga.

3. "The Passion of the Christ"
Årets favoriter för mig präglas av kompromisslöshet. Ingen mer så, förstås, än Mel Gibsons hett omdebatterade men egentligen väldigt enkla film - där poängen är så glasklar att den för många blev övertydlig. Själv tycker jag faktiskt att ryktet om Gibsons blodtörst är överdrivet och att hans ohöljda och märkvärdigt poetiska beskrivning av självuppoffring och lidande i första hand blir till en stark och gripande film.

...och den sämsta:
"Catwoman"
Det finns faktiskt ingen som helst anledning till att den här filmen finns. Utöver, förstås, att ge mig ett lätt svar på den ofta svåra frågan om årets sämstis.



Årets bästa enligt Christer Johansson:

1. "Lost in Translation"
Coppola bjuder upp till årtusendets stiligaste och stilrenaste komedi. Murray har inte varit så här bra sedan det begav sig med "Groundhog Day".

2. "Shaun of the Dead"
Kombinera "Hemma Värst", "Svarte Orm" och värsta zombieslashern. Engelsk dödskul humor som skandalöst nog inte fick svensk biopremiär.

3. "Collateral"
Många missar men ändå en jävligt tät thriller.

... och den sämsta:
"King Arthur"



Årets bästa enligt Johan Hultgren:

1. "Eternal Sunshine of the Spotless Mind"
Visst var vi en del som tvekade. Efter det endast halvintressanta samarbetet ”Human Nature” så kändes en ny rulle av Michel Gondry och Charlie Kaufman bara halvspännande. Men ack, vad vi bedrog oss med vårt tvekande. ”Eternal Sunshine…” är utan tvekan årets film och den tidigare rätt opersonlige Kaufman har skrivit en härlig historia med rika, mustiga karaktärer som man inte glömmer i första taget.

2. "Lost in Translation"
Visst, fransmännen har gjort rullar om gubbar som blir kära i unga, fräscha tjejer under flera årtionden. Men "Lost in Translation" känns ändå helt unik, från den fantastiska titeln till den spröda, diskreta kärlekshistorien som man aldrig vill ska ta slut.

3. "Shaun of the Dead"
Från ingenstans kom britterna Simon Pegg och Edgar Wright och lyckades ta ett, till synes enkelt parodikoncept och skapa en av årets roligaste filmer. Att den aldrig fick svensk biopremiär är enbart tragiskt.

...och den största besvikelsen:
"Kill Bill vol 2."
Naturligtvis inte den sämsta filmen men onekligen den största besvikelsen. Ett riktigt förutsägbart sömnpiller med påklistrad atmosfär och riktigt sunkiga replikskiften. Kom igen Tarantino, bättre än så här kan du väl!


Årets bästa enligt Johan Lindahl:

1. "The Passion of the Christ"
Sällan har väl så många koncentrerat sig på att kritisera en film för vad den inte innehåller eller vad den påstås påstå, eller tala om vad den borde ha handlat om i stället. Förmodligen är det inte mitt sunda förnuft som talar, men för mig framstår det här fortfarande som den mest kraftfulla, kompromisslösa och... fängslande filmen i år. Och sedan när handlar filmkritik om sunt förnuft?

2. "21 gram"
Nästan lika omvälvande, trots eller tack vare - jag vet inte vilket - en uppstyckad kronologi som kan verka fullständigt förvirrande. Slutresultatet är en attack mot alla sinnen, omöjlig att skaka av sig och samtidigt förlösande för själen - den som sägs väga 21 gram.

3. "Dagbok från en motorcykel"
Biokemisten Alberto och medicinstudenten Ernesto susade in på två hjul strax före stängningsdags och tog sig förbi Michael Moore ungefär vid målsnöret. Road-movie med revolutionär undertext håller balansen på halt underlag.

...och den sämsta:
"Secret Window"
Slutet är allt, säger ni? Skyll er själva. Med tanke på förutsättningarna (framförallt Johnny Depps medverkan) är det här årets totalhaveri i thrillergenren.

© Johan Hultgren
2004-12-28


Allvarligt, seriöst och mycket bra. Sean Penn och hans vänner söker efter svar i Russins 2004-favorit "21 gram".


Scarlett Johansson fick sitt stora genombrott i år och sällan har vi väl skådat så mycket tyst åtrå på bioduken som i "Lost in Translation.


Mel Gibson visade alla skeptiker att en film om Jesu lidande kunde dra folk till biograferna.






     

Dela |