Postapokalyptiska ljuspunkter

Skildringar av världen efter Den stora katastrofen är av nödvändighet sällan upplyftande, men vi dras till dem ändå. Och ofta hittar man faktiskt några ljusglimtar i eländet, ögonblick som fascinerar eller kanske rentav roar mer än skrämmer och chockerar. Här är några personliga favoriter.

The Stand: "Don't dream it's over"

Denna miniserie, gjord under en tid långt innan TV var det nya Långfilm, var inte usel men väldigt långt ifrån att göra Stephen Kings monumentala epos rättvisa. Men ett collage med lugna scener från en förändrad och folktom värld till Crowded House fina "Don't dream it's over" sticker ut som en konstnärlig och, faktiskt, känslomässig höjdpunkt. Där klaffade allt en kort stund.

The Walking Dead: hästen

Hästar har återkommit senare i AMC:s definitiva zombieserie, så även cyklar, men inte med samma härliga effekt som när före detta sheriffen Rick Grimes tidigt i första säsongen ensam rider mot en folktom stad. Det är helrätt.

Book of Eli: ladda ipodden

I bröderna Hughes märkliga och ganska orimliga postapokalyps finns det mycket att ifrågasätta, men det finns en helskön scen med Tom Waits som handlar om hur möjligheten att ge musikmaskinen några timmars extra liv numera blivit hårdvaluta.

Vägen: läskburken

Ja, det är en alldeles kolossal produktplacering, men den vördnadsfulla hanteringen av en ljummen burk läsk känns helt övertygande i Tom Hillcoats moderna undergångsmästerverk.

28 dagar senare: äpplena i varuhuset

Verkligen inte Boyles bästa, men jag minns väl den kärnfullt sammanfattade glädjen i att hitta fortfarande fräscha äpplen i ett snabbköp:
"Irradiated."

Waterworld: den där trimaranen

Kevin Costners farkost i huvudsakligen utskällda (men rätt underhållande) ”Waterworld” är verkligen galet cool.

Dawn of the Dead: shoppingräden

Min, och många andras, favoritscen ut Romeros stilbildande zombieklassiker är nog när den dynamiska duon muntert ger sig ner i varuhuset för att nästan som en lek hämta förnödenheter bland de vandrande döda. Det är underhållande och lite hoppfullt: 'med rätt inställning kanske man kan klara det här', liksom. Ett tag i alla fall ...


© Anders Lindahl
2018-03-24

Sök